Årsbästalistan 2015 från Staffan Vässmar.

årslistor 2015web

Årets bästa plattor 2015!!

1: Soilwork: “Live in the heart of Helsinki”

Efter tjugo år som band släpper Soilwork till sist en ytterst efterlängtad liveplatta!! Med en sådan kraft, energi, sprudlande spelglädje och ett enastående musikaliskt hantverk som levereras på Live in the heart of Helsinki kan man inte annat än kapitulera!! Med nio studioplattor innanför västen har bandet en uppsjö av låtar att välja av, och man lyckas pricka rätt med nästan varenda låt. Personligen hade de två plattorna gärna fått utökats till en trippel och därigenom innehålla ännu fler favoriter.

Bästa spår: This momentary bliss

2: Transport League: “Napalm bats & Suicide dogs”

Svenska mästare när det gäller death-boogie är tveklöst Transport League, och genom nya plattan befäster man ytterligare sin ställning. Grymma låtar, brutal energi, hejdlöst sväng och en av vårt lands bästa sångare, alla kategorier! Tony Jelenkovic!

Bästa spår: Hallelujah vampire

3: The Night Flight Orchestra: “Skyline whispers”

Efter den makalöst bra debutplattan Internal affairs är The Night Flight Orchestra tillbaka med en nästan lika vass uppföljare. Björn Strid och David Andersson har än en gång snickrat ihop ett gäng mycket beroendeframkallande låtar inom classic rock genren. Når inte riktigt ända fram till debutens toppkvalitet men bra nära duger gott ändå!!

Bästa spår: The Heather reports

4: Soilwork: “The ride majestic”

Efter en något frågande inställning från undertecknad när nya plattan släpptes tidigare i höst, så har nu alla frågetecken omvandlats till ett gigantiskt utropstecken!! Bandets återgång till det mer trashiga och brutala sound som inledde Soilworks karriär har här ytterligare förfinats, och i kombination med bandets melodiösa catchy refränger befästs bandets ställning som nr: 1 inom melodic death metal!

Bästa spår: Death in general

5: Hasse Fröberg & Musical Companion: “HFMC”

Hasse Fröberg har ett långt och gediget förflutet inom svenskt musikliv (Spellbound, The Flower Kings) och har på sitt tredje album med Musical Companion klämt ur sig ett smärre musikaliskt mästerverk! Hasse har definitivt en av vårt lands absolut bästa rockröster och bandet han omger sig med är i makalös form både på platta och live!

Bästa låt: Can´t stop the clock

6: Coheed & Cambria: “The color before the sun”

Kluriga Amerikanerna i Coheed & Cambria är tillbaka med en ny svinbra platta. För första gången i bandets historia utspelar sig inte plattan i yttre rymden, utan Claudio Sanchez har hämtat inspiration till texter och teman i sin egen vardag med hus, barn och familj. Nästan samma höga standard som på de två föregångarna: The Afterman: Ascension / Descension.

Bästa låt: Here to mars

7: Von Hertzen Brothers: “New day rising”

Finska Von Hertzen Brothers blir bara bättre och bättre för varje platta man släpper, och toppar genom nya given den grymt bra förra plattan Nine lives. Klart udda och egensinniga grabbar, men som med sin musik växer sig gigantiskt stora.

Bästa låt: You don´t know my name

8: Anekdoten: “Until the ghosts are gone”

Anekdotens nya platta: Until the ghosts are gone kröner bandets karriär så här långt. Mästerlikt bra låtar som med kraft, energi, vemod och fantastiska melodier gör lyssnaren mållös av beundran.

Bästa låt: Shooting star

9: Toto: “XIV”

Nya Toto-plattan hade på förhand hypats som bandets nya variant av klassiska plattan: IV vilket inte alls stämmer enligt min uppfattning. XIV innehåller ett antal låtar som är grymt bra men där finns också tyvärr spår som inte riktigt når ända fram. För övrigt är XIV:s sound och musik betydligt mer modernt än tidigare nämnda platta vilket gör jämförelsen meningslös.

Bästa spår: Orphan

10: Lonely Robot: “Please come home”

I väntan på nytt material från It Bites duger Please come home med John Mitchell (Arena, Frost*, Kino mfl) alldeles utmärkt. Det mesta av låtmaterialet hade med lätthet platsat på en It Bites-platta men är ändå kul att få höra i soloformatet. Mitchell växer både som sångare, gitarrist och kompositör.

Bästa låt: The boy in the radio

11: Neal Morse Band: “The grand experiment”

Neal Morse är definitivt en av vår tids största musiker och kompositör och omger sig som sig bör med musiker av världsklass. Denna gång har tack och lov det religiösa anslaget tonats ner till förmån för det musikaliskt fulländade. Bländande hantverk rätt igenom men ändå är det de lugna, vackra och finstämda avsnitten som ger störst avtryck efter ett antal genomlyssningar.

Bästa låt: Waterfall

12: Seven Steps To The Green Door: “Fetish”

Tyska Seven Steps To The Green Door har med nya plattan Fetish gjort mig ytterst intresserad av bandets musik. Tekniskt lekfulla och omväxlande partier varvas med mer återhållsamma avsnitt. Flera à capella-sångavsnitt i Spock´s Beard-klass gör helheten än mer tilltalande. Musiker av svinhög kaliber från band som: Flaming Row, Toxic Smile, United Progressive Fraternity mfl.

Bästa låt: Still searching

13: Tiebreaker: “We come from the mountains”

Norska retrobandet Tiebreaker slog ner som en bomb med sin otroligt svängiga och 70-talsdoftande musik. Bandet har gigat massor sedan starten och ska enligt utsago vara grymt samspelta och tighta. Led Zeppelin, Rival sons mfl är band som klart har inspirerat bandet. Står väldigt högt upp på önskelistan över tänkbara band till MX-Rockbar framöver.

Bästa låt: The Getaway

14: The Tangent: “A spark in the aether / The music that died alone – volume two”

En ny platta med The Tangent känns alltid angelägen och aldrig blir man annat än överlycklig när man hör bandets intrikata musik. Andy Tillison och manskap levererar som vanligt på extremt hög nivå, och konstigt vore väl annat med sådana vansinnigt skickliga musiker som: Jonas Reingold, Morgan Ågren, Theo Travis och Luke Machin.

Bästa låt: A spark in the aether

15: UFO: “A conspiracy of stars”

”Gammal är äldst” heter det ju enligt talesättet, och det är något som stämmer helt med dagens upplaga av brittiska bandet UFO! Efter ett antal ganska så trötta och ointressanta plattor är bandet tillbaka med a conspiracy of stars som är en ascool platta inte så långt ifrån 70-talsklassikerna i kvalitet.

Bästa låt: The killing kind

16: Spock´s Beard: “The first twenty years”

En ”The best of”-platta för att summera Spock´s Beards första tjugo år måste ha varit extremt svårt att sammanställa låtmaterialet till. Bandet har levererat så otroligt många klassiska låtar både med Neal Morse som musikalisk motor, men även efter hans utträde ur bandet. Ingen kan längre bortse från detta grymma band, som måste anses som ett av de riktigt stora på den progressiva stjärnhimlen.

Bästa låt: Day for night

17: Pagan´s Mind: “Full circle”

En liveplatta med Norska Pagan´s Mind, inspelad under Progfest USA ifjol är ett välkommet nytillskott i skivsamlingen. Inte helt ultimat att spela in plattan under en festival då bandet får dela scen med flera andra band och därigenom inte bara har sina egna fans på plats. Resultatet är ändå klart välljudande, och man kör ett första set där man framför plattan Celestial entrance i sin helhet. Detta känns lite märkligt då bandet gjort betydligt bättre plattor än nämnda platta. Andra set är dock mer intressant där bandet kör ett mixat set med det bästa från hela karriären! Pagan´s Mind är i samklang med Evergrey, Circus Maximus, Cloudscape och Seventh Wonder klart ledande inom den nordiska progmetal-genren.

Bästa låt: Live your life like a dream

18: David Gilmour: “Rattle that lock”

David Gilmour är en musikikon av ”guds nåde”. Med sin röst och sina magiska fingrar har han trollbundit alla oss prog-älskare i nästan ett halvt århundrade. Senaste Pink Floyd alstret The endless river var en ganska så trött och ointressant historia, men här på Rattle that lock har gubben vaknat till liv igen och levererar både riktigt bra låtar och ett magiskt bra gitarrspel.

Bästa låt: Rattle that lock

19: Ghost: “Meliora”

Hypen kring de ”hemliga gubbarna” i Ghost fortsätter, men vad gör det när bandet levererar alster efter alster av så hög kvalitet. Det är tungt, mörkt, melodiöst och extremt vanebildande.

Bästa låt: From the pinnacle to the pit

20: Manimal: “Trapped in the shadows”

Uppföljaren till den mästerligt bra debutplattan The darkest room har låtit vänta på sig i ganska många år. Trapped in the shadows är en riktigt bra platta och innehåller ett flertal grymma låtar. Plattan når dock inte riktigt upp till den extremt höga nivå som fanns på debuten. Coolt gästspel från ingen mindre än: Udo Dirkschneider (U.D.O, ex Accept).

Bästa låt: The dark

 

Årets bästa låtar:

1: Toto – Orphan

2: Soilwork – Death in general

3: Transport League – Hallelujah vampire

4: The Night Flight Orchestra – The Heather reports

5: Hasse Fröberg & Musical Companion – Can´t stop the clock

 

Årets bästa gig:

1: Neal Morse Band – Pustervik, Göteborg

2: Hasse Fröberg & Musical Companion – Slottsskogen goes progressive, Göteborg

3: Soilwork – KB:s, Malmö

4: Pagan´s Mind – Trädgårn, Göteborg

5: The Night Flight Orchestra – Rock in Liisch, Skara

 

Årets bästa Dvd / Bluray:

Soilwork: “Live in the heart of Helsinki”

Ännu bättre än Soilworks liveplatta Live in the heart of Helsinki är naturligtvis Dvd / Bluray-utgåvan! Här får man ytterligare bevis på hur sataniskt bra detta band är live! Brutal kraft, energi, spelglädje och enastående musikaliskt hantverk från dessa musiker gör Soilwork till Sveriges bästa band alla kategorier.

 

Årets största misstag 2015:

Årets största musikaliska miss för undertecknad är att jag sumpade chansen att närvara vid årets upplaga av Sweden Prog Fest i Stockholm tidigare i höst! Med så fantastiskt bra band som: Von Hertzen Brothers, Astrakhan, Hasse Fröberg & Musical Companion, Ritual mfl borde det vara straffbart att missa denna dunderfestival. Fy skäms på mig!!

 

Största förväntan inför musikåret 2016:

Nya kommande plattor med Cloudscape, Astrakhan och Brother Ape ger mig gigantiskt stora förväntningar inför Prognight in Alingsås i juni, där samtliga band medverkar.

 

Rock on / Staffan Vässmar

Kommentera