Trettioåriga Kriget – Seaside Air

30kriget
Trettioåriga Kriget – Seaside Air

 

Efter en paus på cirka 5 år släpps så Trettioåriga Krigets nya studioalbum som bär titeln ”Seaside Air”. Den spelades in under sommaren och hösten 2015 i Stockholm och innehåller 7 nya låtar som i huvudsak är skrivna av basisten och sångaren Stefan Fredin med texter satta av Olle Thörnvall.

Det speciella med denna platta är övergången från svenska till engelska. Man kan väl se detta som ett försök att nå en mer internationell publik och att därmed få plats på en större marknad. Personligen är jag kluven till detta grepp även om jag mycket väl förstår tanken bakom det. Genom detta har vi alltså förlorat ännu ett band som faktiskt glatt oss genom åren med att sjunga på svenska. Men visst, vi artrockare är ju mer än vana att höra engelskan i låtarna så egentligen borde det kanske inte vara något problem. Fast jag kan inte låta bli att fundera på en sak: Är tanken att rekrytera nya unga lyssnare både i Sverige och internationellt skjuter man sig nog i foten. Orsaken är helt enkelt att dagens unga är mycket bättre på engelska än vi som kommit upp lite i åren och här inkluderar jag alltså musikerna i Trettioåriga Kriget. Därför tror jag nog man reagerar en aning negativt på de brister i både språk och uttal som Stefan trots allt har i sitt sånguttryck. För mig blir detta tyvärr negativt för jag tycker väldigt bra om Stefans sångröst när han sjunger på svenska. Hans väldigt speciella vibrato gör sig dock bra på båda språken, som tur är.

Om vi lämnar språkaspekten och tittar på låtmaterialet så måste jag säga att vi inte möter några större överraskningar. Skall jag ta till den stora kritikersläggan (om jag nu vågar det utan att bli offentligt mosad) så får jag i flera av låtarna känslan av att ”detta kunde lika gärna vara Ulf Lundell och hans musiker med en inhyrd mellotron”. Jag är ingen större fan av Ulf Lundell men däremot av mellotron så detta går ju också att tolka lite hur man vill. Det jag vill ha sagt är att jag inte hittar några riktigt starka låtar men att allt är snyggt arrangerat med ett härligt gitarrsound och så den där klassiska mellotronen som ger en alldeles speciell krydda åt musiken. Men vi finner inget som sticker ut speciellt och som kan sägas vara direkt nyskapande. Men så kanske inte heller bandet har resonerat. De vill spela sin speciella musik men kanske nå lite längre ut internationellt bland den lite äldre skaran av artrock-fans. Det kan vara vackert så. Man får ändå hylla bandet för att fortfarande ha energin att fortsätta spela efter så många år i branschen.

För att inte ge intryck av att jag totalt kommer att såga denna platta (vilket jag faktiskt inte kommer att göra) så skall jag plocka ut de låtar som jag tycker står sig bäst. Min absoluta favorit är (kanske något överraskande) låten ”Forgotten garden” där bandet trots allt försökt sig på ett lite nytt sound. Utan att de nog tänkt på det så hamnar de här väldigt nära mitt tyska favoritband RPWL. Efter ett typiskt RPWL-intro låter dessutom Stefan i sången nästan exakt som RPWL-sångaren Yogi Lang. Mellotron-kompet i låten är väldigt fint, både med flöjt och stråkar. En bit in i låten kommer ett instrumentalt parti med lite högre tempo som egentligen är väldigt bra, om det inte vore för ett märkligt baskomp (tror jag) som svävar fram och tillbaka, tyvärr i väldigt otakt med den övriga musiken. Det här kändes rätt onödigt för ett i övrigt mycket fint arrangemang.

Jag gillar även inledningsspåret ”The Photograph” där speciellt refrängraden med mellotronstråk-komp lyfter musiken särskilt högt. Dock är vägen dit lite svag med en lite väl enkel sånguppbyggnad. Fast gitarrsoundet väldigt skönt rakt igenom låten.

Även titellåten ”Seaside Air” förtjänar att omnämnas men kanske framförallt för den lite sentimentala texten om musikens betydelse för vår rockgeneration än för det musikaliska arrangemanget.

Till sist måste jag också lyfta fram avslutningslåten ”Behold the Pilot” som tar fram det lite mer typiska soundet från Trettioåriga Kriget kryddat med lite Anekdoten-liknande sväng och komp. Den här låten med sitt sköna sväng blir nog en favorit på konserterna framöver tror jag.

Trots alla mina invändningar så får jag till slut ändå medge att den nya plattan är en rätt trevlig bekantskap. All heder åt bandet som envetet jobbar på med musik som framförallt bör tilltala den gamla generationen artrockare.

Trettioåriga Kriget – Seaside Air
Mellotronen

1. The Photograph
2. Seaside Air
3. Forgotten Garden
4. Snow
5. Billy
6. Dreaming of Vermeer
7. Behold the Pilot

www.trettioarigakriget.com

 

Betyg: 7 av 10

Karl-Göran Karlsson

Kommentera