Årsbästalistan 2016 av Conny Myrberg.

2016 året som tyvärr alltför många artister och inspirationskällor gick bort, Bowie var nog ändå den som tog hårdast i mitt musikhjärta.  Blev som vanligt en rad konserter och festivalbesök, Sweden Rock och mina husgudar Queen blev en av årets höjdpunkter trots avsaknad av Freddie. Såg IQ för första gången på Progressive Circus och ja dom håller måttet med råge. Anekdoten var riktigt tunga på MX Rockbar i Alingsås där även A.C.T levererade ett toppengig. Progpower Europe gav som vanligt en familjär tillställning, favoritgig här franska Klone. Blev även en tripp till kungsbacka och höjdardubbelkonsert med Manimal och Circus Maximus. Skogsröjet en trevlig festival men en börjar bli för gammal å tälta 😉 Airbourne svängde där som bara dom kan. Slottsskogen Goes Progressive och Musikens Hus Goes Progressive med mina vänner i Göteborgs Artrockförening levererar som vanligt. På konsertnivå minns jag speciellt SaffireSticky Fingers, Pain med en fartfylld spelning på Brewhouse i Götet. Katatonia, danska Vola och från Island Agent Fresco besökte Pustervik där Isländarna krossade allt motstånd 🙂 Är ibland inne på lite hårdare akter och Gothenburg sound festival besöktes även detta år där Avatar var helt outstanding, tyvärr får även denna festival göra ett sk. uppehåll 2017. Årets kanske mest minnesvärda tillställning blev dock hyllningskonserten till Stefan Renström R.I.P på Musikens Hus och hans Simon Says.

 

dark-tranquillity-atomariverside-eye-of-the-soundscapekatatonia_-_the_fall_of_hearts

Top tre:

Dark Tranquillity – Atoma

DT har helt klart tagit tronen på The Gothenburg sound ligan.

Riverside – Eye of the Soundscape

Hyllningsplatta för den tragiskt bortgångne Piotr Grudziński, inte som en vanlig Riverside platta utan mer åt det monotona elektroniska där inledande 10 minuters spåret är förföriskt bra.

Katatonia – The Fall of Hearts

Åter ett högklassiskt album i sedvanlig vemods anda.

Top fyra – tjugo utan inbördes ordning:

Gojira – Magma

Fortfarande grymt tunga, nu även med lite Ghostvippar.

Kansas – The Prelude Implicit

Tog många år men är nu tillbaks med ett starkt stiltypisk Kansas album.

 Karmakanic – Dot

På med lurarna och njut, Göran Edman är allt fortfarande en ”höjdans” bra vokalist.

Haken – Affinity

Modern progressive metal som fick till det igen.

Frost* – Falling Satellites

Gör ingen besviken med sin positiva prog.

Fates Warning-Theories Of Flight

Bra progressive metal helt enkelt och Ray Alder en favorit.

Structural Disorder – Distance

Svensk överraskning i det progressiva metalträsket.

Devin Townsend Project – Transcendence

Det finns bara en Devin Townsend och ska helst upplevas live, funkar dock bra på skiva också.

Evergrey – The Storm Within

Göteborgarna med Tom S. Englund i spetsen lyckas åter med sin speciella ”mollmetal”.

Dream Theater – The Astonishing

Pompöst och mycket av allt som bara dom kan när de är som bäst.

Tesseract – Polaris/Errai

Är väl egentligen inget nytt släpp. Omgjorda med Ep bonus men ack så bra.

The Dear Hunter – Act V: Hymns with the Devil in Confessional

Amerikanska bandet blandar progressive, indie, pop, symfonisk rock i en härlig blandning.

Opeth – Sorceres

Tog ett tag innan den växte in på listan denna gång.

Wolverine – Machina Viva

Skön tillbakalutad progmusik från svenskarna.

Hemina – Venus

Överraskande bra progressive metal efter tips från web.

Avatar – Feathers & Flesh

Teatralisk metal med humor.

Steven Wilson – 4 ½

Steven verkar lyckas med alla musikstilar, som här med något annorlunda alster än normalt.

Kommentera