Doris Brendel and Lee Dunham – Eclectica

Eclectica är Doris Brendel and Lee Dunhams tredje samarbete och närmaste syskon till den än idag fängslande Upside Down World (2015). Eclectica är visserligen hårdare och intensivare i albumets tyngre partier men konceptet att sammanlänka de stilmässigt varierande låtarna med små pianomelodier känner vi igen från föregångaren. Och så får vi ännu ett läckert och fantasieggande albumomslag.

Många melodier är folkmusikinspirerade och rytmiskt kastas man mellan karnevaler, funk och reggae. Inte sällan bryts mönstret av närmast progmetalliska partier. Men det är ändå Brendels sång och närvaro som gör det här unikt. Hennes förmåga att förmedla en text är exceptionell. Mot slutet av ”The one” låter hon som om hon vore i trans. I ”Crying shame” kan man närapå röra vid henne. De enda spåren jag inte blir vän med är den ostiga Stevie Wonder-passningen ”Animal” och den punkigt nervösa ”Love app”. Dock innehåller sistnämnda låt ett fantastiskt soloparti krönt av ett rafflande gitarrsolo signerat Andy Powell (Wishbone Ash).

Huvudnumren är de äventyrliga och progressiva spåren. Den magnifika iberiskt ekande ”I rather wear black” kulminerar i en oförglömlig refräng medan ”Losing it” gränsar mot Heart innan tempot och rytmen förändras och leder in i ett instrumentalparti som påminner om Iron Maiden. De tvära kasten är för det mesta positivt överrumplande och spännande. Däremot känns ljudet på virveltrumman alldeles för kallt och högt mixat. I ”Retribution” rent maskinell. Men helheten är nästan lika intagande som Upside Down World och samarbetet mellan Brendel och Dunham låter alltjämt som ett konstruktivt och framåtskridande projekt.

Doris Brendel and Lee Dunham – Eclectica
Sky-Rocket Recordings

1. The One
2. Love App
3. I Rather Wear Black
4. Crying Shame
5. Retribution
6. Animal
7. Losing It
8. Death & Taxes
9. Balloon
10. One World

http://www.dorisbrendel.com/

Betyg: 8/10

Jukka Paananen

Kommentera