GTR – GTR
Gitarristen Steve Howe (Yes, Asia) och
gitarristen Steve Hackett (Genesis) gick samman i detta projekt
som sorgligt nog bara släppte en skiva. Det cirkulerar en
bootleg på en osläppt skiva med ofärdiga låtar men jag har
varken sett eller hört den. Nerotrend ska den visst heta. Hur
som helst så tar vi fokus på detta mästerverk med ovan nämnda
gitarrister och sångaren Max Bacon (Bronze, Nightwing). Med sin
lite Jon Anderson-lika stämma så fick de till det ordentligt.
Låtarna är löjligt bra och produktionen stod ingen mindre än
Geoff Downes (Asia) för. Behöver jag nämna att gitarrspelet är
ypperligt? Nä, men nu gjorde jag det ändå.
ERIC MARTIN – I´M ONLY FOOLING MYSELF
Innan Eric gick med i Mr. Big eller
flyttade till Japan så släppte han denna fantastiska platta
1986. Skivan svämmar över av hits och befinner sig i gränslandet
mellan pop och aor. Utsökt producerad av den välrenommerade
Richie Zito. Eric har aldrig låtit bättre. Inte innan och inte
efter heller.
GIUFFRA – SILK AND STEEL
Tråkigt nog var denna andra platta även
deras sista. Bandet hade demos för en tredje skiva men de
droppades av skivbolaget efter dålig försäljning. Några av de
låtarna skulle dock senare dyka upp på House Of Lords
debutplatta.
Med Greg Giuffria (Angel) vid rodret så
skapade GIUFFRIA keyboardorienterad AOR av mycket hög klass.
Bandet producerade denna skiva själva med den äran men tyvärr
gick det åt pipsvängen.
JOHN PARR – RUNNING THE ENDLESS MILE
Denna skiva följde i spåren efter
succélåten St Elmos Fire från 1985. Här fanns flera bra låtar i
samma klass. Tyvärr inkluderade han inte den låten på denna
skiva vilket säkert bidrog till den blygsamma försäljningen. En
mycket underskattad skiva av en fantastisk sångare, låtskrivare,
producent. Ett måste i AOR-samlingen.
JEAN BEAUVOIR – DRUMS ALONG THE MOHAWK
Återigen en skiva mittemellan pop och aor.
Här hade Jean lämnat det galna bandet Plasmatics med
raklödderfantasten Wendy O Williams. Han fick här en mindre hit
med Feel The Heat som var med i Stallones film Cobra. För er som
inte var med på denna tid kan jag meddela att soundtracks till
filmer var stort. Riktigt stort. Soundtracket till Top Gun
släpptes samma år vilket blev en gigantisk framgång full med
AOR-godis.
Jean släppte ytterligare en soloplatta som
dock var ren pop innan han gick vidare och bildade
AOR-mästerverket Voodoo X (1989) och därefter Crown Of Thorns.
Nu finns det förstås kändare AOR-skivor
från detta år men jag ville lägga fokus på de lite mindre kända
men som är minst lika bra. Hoppas jag kan få någon därute att
bli nyfiken i alla fall.
På återseende!
Peter Dahlberg
|