Årets bästa plattor!!
2013 har varit ett riktigt bra år då flera av
mina gamla favoritband har släppt plattor som varit grymt bra. Samtidigt har jag
fått upp ögon / öron för flera nya band som har släppt minst lika bra plattor.
1: Soilwork: “The living infinite”
Årets absolut bästa platta kommer från det
suveräna bandet Soilwork. Genom nya plattan ”The living infinite” sätter bandet
en så hög nivå att första platsen är helt ohotad. Med en förnyad glöd och
intensitet, och med ett låtmaterial som är av så hög kvalitet borde plattan
tilltala såväl gamla som nya fans.
2: Dead End Space: “Distortion of senses”
Karlskogabandet Dead End Space står för detta
års bästa debutplatta. Bandet, som är en vidareutveckling av Johnny Engström
Band har ett sound som påminner mycket om proglegendarerna Rush, om än betydligt
tyngre och mer ”up-to-date”.
3: Mastodon: “Live at Brixton”
Hade inte riktigt fattat storheten med det
meckiga bandet Mastodon förrän jag hörde deras förra studioplatta ”The Hunter”,
men då föll jag däremot pladask. Nya livealbumet ”Live at Brixton” bygger
mestadels på nämnda platta och innehåller en sån energi, kraft och spelglädje
att man knappt kan värja sig. Ser fram emot dvd-utgåvan av denna lysande
konsert.
4: Black
Sabbath: “13”
Gamlingarna i favvobandet Black Sabbath har
genom ”13” lyckats klämma ur sig ett riktigt vitalt och välljudande album. Ozzy
sjunger helt ok, Geezer lirar grymt coolt och Iommi är gitarrgud nr: 1. Flera av
låtarna är faktiskt jämförbara med det bästa som bandet släppte på det gyllene
70-talet. Lyckan hade varit total om det inte hade varit för det att
originaltrummisen Bill Ward inte är med. Han ersätts dock på ett riktigt bra
sätt av Brad Wilk från Rage Against The Machine.
5: Coheed and Cambria: “The afterman descension”
Coheed and Cambria är ett band som bara blir
bättre och bättre för varje platta man släpper. Med sin udda och klart
egensinniga musik har man nu hunnit fram till den sista delen i bandets rad av
konceptplattor med rymdtema. Fjolårets ypperliga ”The afterman ascension” var
höjdpunkten så långt i bandets karriär, men puttas ner från tronen genom nya
plattan.
6: Transport League: ”Boogie from hell”
En ytterst välkommen återkomst står
Göteborgsbandet Transport League för. Med sin egensinniga, svängiga och
intrikata dödsboogie har bandet utgjort ett klart udda inslag på den Svenska
metalscenen. Plattan är fullt jämförbar med de bästa albumen man släppte innan
bandet lades i malpåse.
7: The Winery Dogs: “The Winery dogs”
Powertrion The Winery Dogs har på sin
debutplatta levererat en samling riktigt bra låtar. Att Billy Sheehan och Mike
Portnoy var överjävliga på sina instrument hade jag full koll på, men att
Ritchie Kotzen förutom sitt gitarrspel var en så grym sångare var för mig helt
obekant. Påminner i kraft och röstlikhet en hel del om Chris Cornell vilket är
stort.
8: Orchid: “The mouths of madness”
Black Sabbath-klonerna levererar med “The
mouths of madness” en klart godkänd platta med rötterna djupt förankrade i
70-talet.. Visst snor man ganska så ohämmat och skrupelfritt från den berömda
förlagan, men när det görs så här bra kan man faktiskt inte annat än njuta, och
börja längta efter nästa platta.
9: Airbag: “The greatest
show on earth”
Norska Airbag presenterar efter två
fantastiska plattor ett delvis nytt sound och upplägg. På nya “The greatest show
on earth” har det infunnit sig en tyngd och intensitet som gör att bandet nu
låter som en mix mellan Pink Floyd och Porcupine Tree. Grymt bra låtar, rejäl
tyngd och med instrumentala insatser av mycket hög klass.
10: Von Hertzen Brothers: “Nine lives”
Finska Von Hertzen Brothers var en ny
bekantskap när jag häromåret fick korn på dem. Nya plattan ”Nine lives” bryter
kanske ingen ny mark, men bygger ändå vidare på detta humoristiska bands gedigna
skivkatalog. VHB står för ett ganska udda och egensinnigt sound som väcker klar
mersmak.
11:
State Cows: “The second one”
Efter den fullständigt fantastiska
debutplattan ”State Cows” har Umeågrabbarna kommit fram till den svåra
uppföljaren. Var inte så helt övertygad om plattans storhet i början, men den
växer rejält efterhand. Kommer precis som föregångaren att räknas som en
framtida Aor / Westcoast-klassiker.
12: Ghost:
“Infestissumam”
Hypen kring de hemlighetsfulla gastarna har
sedan den övertygande debuten bara fortsatt och fortsatt. Nya “Infestissumam”
når inte riktigt upp till samma höga nivå som förra utgåvan. Den ligger inte
långt efter, vilket ändå säger en hel del om plattans kvaliteter.
13: Mercenary: “Through our darkest days”
Danska Mercenary har haft ett par svåra år med
en inte fullt så lyckad platta, och en hel del medlemsbyten. Nya alstret känns
dock som en nystart för bandet och lovar gott inför framtiden.
14: Haken: “The mountain”
Haken har genom nya given ”The mountain”
kommit fram till platta nummer tre i karriären. Precis som på föregångarna finns
här en teknisk skicklighet, en ytterst välkomponerad låtskatt, och en skön
jazzig lekfullhet i framförandet. Låter som en cool mix mellan Dream Theater,
Porcupine Tree och Gentle Giant.
15: James LaBrie: “Impermanent resonance”
James LaBrie har övertygat mer och mer för
varje soloplatta som han släppt. När förra utgåvan ”Static impulse”
släpptes blev jag helt såld. Låtarna, tyngden och den nya aggressivitet
som då infunnit sig var svårslagbar. Ljusår ifrån huvudbandets übertekniska och
ofta svårsmälta kompositioner. Nya ”Impermanent resonance” når dock inte lika
högt upp, men är ändå klart värd ett inköp. Hoppas nu att LaBrie ger sig ut på
vägarna och framför dessa låtar live med samma sättning som på plattorna.
16:
Brother Ape: “Force majeure”
Efter fem fullständigt fantastiska plattor var
förvåningen och besvikelsen ganska stor när nya ”Force majeur” införskaffades.
Ett annorlunda, betydligt lugnare och mindre intensivt sound var anledningen
till min skeptiska inställning. Låtmaterialet var ändå så pass bra att plattan
har växt och utvecklats över tid, och känns idag som en helt godkänd platta.
17: Moon
Safari: “Himlabacken vol. 1”
Att komma med en uppföljare till den närmast
magiskt bra ”Lover´s end” kan för många kanske kännas som en alltför övermäktig
uppgift. Grabbarna i Moon Safari har dock lyckats över förväntan och
“Himlabacken vol. 1” känns som en riktig värdig fortsättning och borde ge
bandets karriär en rejäl skjuts framåt och uppåt.
18:
Sight of Emptiness: “Instincts”
Teknisk melodiös deathmetal från Costa Rica
låter väl inte så värst upphetsande? Ack vad man misstar sig om man förkastar
denna platta bara för att den kommer från ett band ifrån ett lite udda land.
Riktigt bra och aggressiva låtar med ett sound och en produktion signerad
svenske Thomas ”Plec” Johansson. Bandet var support till Black Sabbath på deras
centralamerikanska turné tidigare i höst, vilket ändå säger en hel del om
bandet, även om kombinationen av musikstilar känns lite udda.
19: Paul McCartney: “New”
McCartney är riktigt på gång igen med nya
plattan ”New”. Att vid en ålder på drygt 71 år lyckas klämma ur sig ett så
vitalt och högkvalitativt album är närmast att beteckna som ett smärre under.
Maccas klart bästa platta på drygt tjugo år.
20: The
Flower Kings: “Desolation rose”
Sällan blir man besviken på vårt lands största
progbegivenheter The Flower Kings. Visst levereras det på denna platta många
sköna spår, och lika många helt fantastiska vokala / instrumentala prestationer.
Tycker ändå att plattan inte riktigt tar tag på det där vanliga sättet som
brukar vara fallet med TFK. Riktigt bra, men inte lysande bra.
Årets bästa låtar:
1: Soilwork – “Tongue”
2: Soilwork – “This
momentary bliss”
3: Soilwork –
“Spectrum of eternity”
4: Dead End Space –
“Breathe in, Breathe out?”
5: Haken – “Cockroach
king”
6: Black Sabbath –
“End of the beginning”
7: Transport League –
“ Snake infested swamp”
8: Coheed &
Cambria – “Dark side of me”
9: The Winery Dogs –
“Elevate”
10: James LaBrie –
“Agony”
Årets bästa
gig:
1: Roger Waters – Ullevi, Göteborg
2: Skånska Mord - MX Rockbar, Alingsås
3. Soilwork – Brewhouse, Göteborg
4. Sting – Liseberg, Göteborg
5. Blå Skåpet - MX Rockbar, Alingsås
6: Misth - Artrock i Stadsträdgården,
Lidköping
7. The Night Flight
Orchestra – Stadsträdgården, Lidköping
8: Johan Randén /
Cheesefactory - MX Rockbar, Alingsås
9. Ritual - Slottsskogen goes progressive,
Göteborg
10. Plankton - Slottsskogen goes progressive,
Göteborg
Årets bästa
Dvd:
Black Sabbath: ”Live…Gathered in their masses”
Black Sabbath är, och kommer alltid att vara
det största, bästa och mest inflytelsefulla band som funnits, enligt min mening.
Att vid så mogen ålder och svåra sjukdomar prestera på detta sätt är
anmärkningsvärt bra. Visst, Ozzy har väl inte så många hjärnceller som fungerar
samtidigt, men han sjunger faktiskt riktigt ok. Geezer är som alltid en
fantastisk musiker / bassist, och ger Iommi det understöd för att göra bandets
musik rättvisa live. Iommi är gud när det gäller att skapa odödliga gitarr-riff.
Prisad vara den dag då han i en olycka råkade klippa av sig delar av
fingertopparna, och därefter stämde ner gitarren för att kunna fortsätta lira.
Därmed var en helt ny musikgenre uppfunnen. Nya live-dvd:n är ett mäktigt
dokument från senaste turnén och bevisar både genom gammalt och nytt material
bandets storhet och inflytande på flera generationer av musiker / band. Bandets
spelning på nästa års Sweden Rock Festival är givetvis årets absolut mest
efterlängtade gig.
Största
förväntan inför musikåret 2014:
Sweden Rock Festival har en lineup som det
känns närmast oförlåtligt att missa : Black Sabbath, Alice Cooper, Transatlantic,
The Night Flight Orchestra, Uriah Heep, Saga, Magnum, Y & T mfl säger allt!
Äntligen har det blivit dags för A.C.T att för
första gången på fem år ge sig ut på vägarna med ett helt nytt album i bagaget,
och de gör under våren minst tre gig.
Musikens Hus Goes Progressive presenterar i
mars den starkaste lineupen på länge med: A.C.T, Galahad och Wonderland.
Konsertvåren på Mx-rockbar i Alingsås kommer
att bli riktigt intressant med gig av:
Circus Maximus / Withem
Dead End Space / Public Privacy
Airbag
A.C.T
Rock on / Staffan Vässmar
|