Första släppet på Inside Out`s nya sidobolag Superball Music vilken tar sig an musik som inte riktig går stick i stäv med huvudbolagets ordinarie riktlinje är engelska gruppen Oceansize.

Två tidigare album ”Effloresce” (2003) och ”Everyone Into Position” (2005) vilka hade lite olika inriktningar fick bra respons bland press och en ny skara fans. Manchester`s ”King of post-metal” skulle nu ta ytterligare ett steg i sin utveckling. Ny basist, nytt bolag och här släpps också alla hämningar till vissa tidigare anpassningar åt radioetern.

”Frames” är ingen platta man lätt katalogiserar, här presenteras mängder av intryck med det gemensamma i ett modernt och fräscht framförande. Ett försök att beskriva musiken kan möjligen göras med dessa ord.

Ett rakare Porcupine Tree med en underton av industriell monotoni som nyanseras med  vibbar från neuprog, symfonisk rock och stundtals tunga metalpartier liknade Tool. Det finns även mer popiga stycken som i nästa stund går in i majestätiska avsnitt ala symfonins tecken (inkluderat en gästande strängsektion) , lägg där till enklare rakare partier och ni kanske förstår alla musikaliska liknelser som kan härledas.

Ett av intrycken är hur snabbt man trollbinds av den monotona undertonen med alla dess  nyanserade influenser och inte blir det mindre allteftersom lyssnandet fortskrider. Det finns en hel del att upptäcka och musiken passar för flertalet tillfällen fast då kanske bäst för de mer eftertänksamma stunderna.

Mike Vennart och co har lyckats få ihop ett riktigt fängslande koncept som säkert kommer att gå hem i många läger.

http://www.myspace.com/oceansizeuk

8/10

Conny Myrberg