Enligt det nätbaserade uppslagsverket Rockdetector finns det över hela världen tio band som kallar sig för Vengeance. Föreliggande upplaga kommer från Holland och har sedan debuten 1984 fostrat storheter som Ian Parry och Arjen Lucassen. Med undantag för en period av träda mellan 1992-1997, har de konsekvent hamrat fram en livsbejakande form av hårdrock som kan härledas från Saxon. Någon anknytning till nämnda ex-medlemmar kan således inte skönjas i moderbandets musik.

”Same/same… but different” är ett livedokument inspelat under förra årets europaturné som förband till Axel Rudi Pell och Sinner, och sammanfattar bandets karriär så här långt. De tar sig an sitt uppdrag med sprudlande humör och ett saxiskt lejonhjärta, men där Saxon drar åt Metaltown svänger Vengeance av mot Boogie Wonderland; det känns därför inte alls onaturligt att de gör en cover på Rose Tattoos ”Bad Boy for Love”. 

Låtmaterialet för övrigt är på intet sätt unikt och refrängerna skanderas många gånger fram som hejarklacksramsor, men det stör varken mig eller den entusiastiska publiken ett dugg då framförandet är så medryckande. Inspelningen låter väldigt autentisk och holländarna är av allt att döma en riktigt bra liveattraktion. Skivan känns dock med sina 45 minuter som på tok för kort. 

En sju album lång karriär borde kunna alstra mer än tio bidrag till en samlingsvolym och mot den bakgrunden känns det inte berättigat att betala fullpris, såvida du inte är ett stort fan av nämnda band eller, säg… Krokus.

www.myspace.com/vengeancebackinthering

Betyg: 6/10

Jukka Paananen