Vitalij Kuprij - Glacial Infeno
Piano och
keyboardspelande Vitalij Kuprij från Ukraina har även en
klassisk karriär vid sidan om denna power neoklassiska stil.
Solosläppet är den andra på bolaget Lion Music och med sig
har han den snabbfingrande gitarristen Michael Harris. Med andra
ord är det upplagt för en orgie i snabba skalövningar som
duelleras herrarna emellan. Om man nu inte får sitt lyste mättat
får de 2000 första som inhandlar skivan en bonus cd. För er
som saknar en viss herr Malmsten presenteras i alla fall hans fd.
rytmsektion med John Maccaluso på trummor samt basisten Randy
Coven.
Den instrumentala skickligheten kan ingen ta ifrån denna
line- up. Heller inget fel att ha med många av de klassiska
elementen men varför denna orgie i skalövningar. På spåret
”Glacial” hör vi ändå en del avbräck från neoklassiska
mallen med mer genuin hårdrock. Och när tempot sänks i ”
Inferno” med mer progressiva samt folkmusikaliska inslag känns
det genast intressantare.
”Dying To Live“ är
också ett spår som håller mitt intresse uppe, här blandas
det i olika musikaliska stilar, tempo samt en del akustiska
inslag. Bonusspåret (Europa) ”Theme By Albinoni” Johann Sebastian Bach (är det väl) ger oss lugnet
tillbaks.
5/10
Bonusskivan ”Revenge” har till dags datum bara varit tillgänglig i
Asien. Här presenteras en rad namnkunniga musiker och
vokalister. Vad sägs om följande medverkande Joe Lynn Turner (Rainbow, Yngwie
Malmsteen, solo), Dougie White (Rainbow / Yngwie Malmsteen), Göran
Edman (Yngwie Malmsteen / John Norum), Apollo Papathanasio (Time
Requiem / Firewind), Chris Catena och Shaun Leahy.
Rytmnsektionen är även på denna platta John Macaluso och
Randy Coven (ex. Yngwie Malmsteen / Ark).
Musiken är som sig bör även här i powermetal
neoklassisk stil, med vokalister som Joe Lynn Turner och Göran
Edman är genast de nästan vulgära övningarna i skalornas värld
överkomliga. Tunga skräck-rock alstret ”Emperor's Will”
tillhör också begivenheterna. ” Follow Your Heart” är en
av de mer melodiösa liksom ” Stand Up And Fight” som ger
plattan en mer rockprägel. Avslutande ” The Future Unfold”
för tankarna till gitarrgudarna på 80-talet som exempelvis
Gary Moore, förövrigt en pompös och melodisk komposition.
6,5/10
Conny Myrberg
|