Svenska duon Carl Westholm och Niclas Flinck går här från klarhet till… ja även ytterligare ett steg framåt. Med sina symfoniska skapelser där det finstämda är det genomgående receptet håller en hög standard inom genren. Till sin hjälp har de åter anlitat No Future Orchestra (NFO) plus en rad andra ”other important people” (OIP) som dom kallar dom. Trollhättans kammarkör återfinns också på två av spåren.

Värt att notera är gruppens framträdande på kommande ROSfest i Staterna med bl.a Pendragon. Det snygga omslaget är gjord av Pål Olofsson liksom på alla Captree`s album, den har något som direkt fångar ens blick och passar skivans innehåll ”stort plus” även om min favorit fortfarande är förgående albums ”Man Made Machine”.

På albumet ”Man Made Machine” beskrev jag musiken med följande ord ” Med små enkla nyanser bygger de ofta upp sina stycken. Dessa fylls sedan på och intar en mera pompös form utan att överdrivas och återgår oftast åter till det genialt enkla” detta påstående håller även på denna nya skapelse. De har naturligtvis nu utvecklat eller vidareutvecklat sin musik och förfinat diverse produktionsmässiga ting. Melodierna som ändå är hjärtat i musiken bultar på i en hög och jämn nivå genom hela cd-skivan. Några spår som gärna fastnar är bl.a. ”Sliding down a slippery slope” den lite tyngre ”Evenings sadness” och ” Stressless” som går i god Pink Floyd stil. Flinc har kanske inte genrens starkaste röster men nog passar den in på Captree`s sammetslena musikalitet.

Nu skall plattan avnjutas i stilla behag utan att behöva bedömas i en recension.

7,5/10

Conny Myrberg