En holländsk kvartett som lirar episk rock och har en kvinnlig ”lead singer” kan ju inte undgå att bli jämförda med sina mästerliga kollegor och landsmän i Within Temptation. Det är då positivt att höra att Delphian inte apar efter dem utan valt en alldeles egen stil. 

Omslaget är rätt snyggt och enligt informationen från skivbolaget, Lion music, så ska detta gruppens andra album vara bättre än det första, men det hjälper inte när det som strömmar ut ur högtalarna är så obotligt trist! 

Redan de första inledande takterna känns fel och på den vägen fortsätter det. Ingen i det här gänget verkar ha någon särskilt väl utvecklad känsla för takt och rytm.

Betyg: 2/10

Maria A.