|
Beardfish var en ny bekantskap för mig men en rätt
trevlig sådan. Bandet
som
startade någon gång runt år 2000
återskapar
verkligen ett genuint 70-talssound som tilltalar en gammal
symfonirockare som mig. Men skall sanningen fram så är det den
lite mer halvtokiga och äventyrslystna delen av 70-talsmusiken
som lyser fram och inte så mycket det som kom från
de
tunga symfonirockgiganterna. En mycket snabb och karakteristik
skulle kunna beskriva bandet som en frisk blandning av Gentle
Giant,
Frank
Zappa och vårt eget svenska experimentalband
Samla
Mammas Manna!
Det tog tid att ta sig in i denna CD och ett tag var
jag inte säker på om jag egentligen gillade vad
jag hörde. Visst fanns det gott om goda intentioner men det lät
lite slätstruket emellanåt utan egentliga melodier och refränger,
d v s något att hänga upp låtarna på. Helt OK pop/rock men inte så
mycket mer. Fast efterhand ändrade jag långsamt
uppfattning.
Bandet
visar upp en imponerande kompetens musikaliskt och spelglädjen är
det verkligen inget fel på. Och som sagt, det finns väldigt
mycket 70-talskänsla i musiken. Mycket
Hammondorgel och komplicerade
gitarrpassager
á
la Gentle Giant. Influenserna från Frank Zappas
komplicerade experimentmusik lyser igenom på många ställen och
bandet visar också upp samma humoristiska inställning till
kompositionerna. Det vimlar av gags och tokiga infall (”…sleeping
with A man…da!” var väldigt kul
i
låten om Getabout Garf med titeln
”South
of the Border”– lyssna själva!). Sen undrar jag om någon i
bandet har en förkärlek för finsk (eller möjligen karelsk?)
folkmusik för här och var på plattan kommer ett dragspel in och
soundet går över i någon sorts folkmusikstil. Rätt originellt
måste jag säga.
Skall man nämna några favoriter på plattan så är
det den första (nåja efter den korta introlåten
med någon sorts konstig gitarr) låten
”Into
the night” och den långa kompositionen ”Sleeping
in Traffic”. Men tyvärr finns det en hel del partier på CDn
som inte känns lika inspirerande och även sångaren kommer lite
ur spår ibland, tycker jag.
Möjligen
experimenterar bandet också
lite
för mycket vilket gör att man inte riktigt får grepp på verket
i fråga.
Det
känns alltså lite vingligt ibland.
Jag kan kanske tycka att det här bandet måste vara
intressantare att se live än att lyssna till så här från en
studioinspelning.
D
v s, ifall de kan spela med samma kvalitet som de i alla fall
bitvis gör på denna CD. Deras humor och musikaliska infall skulle lätt
kunna få rejäl fart på en rockpublik,
tror jag. I sommar skall de faktiskt
ut
på turné
tillsammans med giganterna The Tangent och Ritual. Jag undrar
faktiskt lite grand vilket band som blir huvudnumret här? Sköter
Beardfish sig bra kan de mycket väl avgå med segern.
Som slutsats här ger jag alltså betyget klart godkänt
(6 av 10) men bandet når inte upp till de riktiga höjderna i min
smak p g a bristen på riktigt starka låtar på den här CDn. Men
för er som gillar den här starkt experimentella stilen på
musiken och är trött på dagens strömlinjeformade rock och pop
så kan den ändå
verkligen
rekommenderas.
www.myspace.com/sleepingintraffic2
6/10
Karl-Göran Karlsson
|
