Det första
som slog mig när jag lyssnade på denna skivan var “Oj, vad
proffsigt det låter!” Promos som ska recenseras har ju ganska
skiftande kvalitet men detta var mer välproducerat än det mesta.
Vi startar
från början. Om man ser tillbaka på Porcupines uppkomst så var
ju det ett enmansprojekt av Steven Wilson. Senare ökade trycket på
livespelningar och Steven fick samla ihop ett riktigt band. Resten
vet vi ju. Här har vi ungefär samma scenario. Men denna gången
handlar det om en fransman vid namn Nicolas Chapel. Visst, Stevens
första alster var ju imponerande för att varit skapade hemma i
sovrummet. Men den här killen?! Jag saknar ord, han är ju fullständigt
fantastisk. Vilken muliinstrumentalist!
Musiken
ligger faktiskt nära nämnda engelsmän. Ofta går även tankarna
till Tool, helst när dessa kör lite lugnare partier. Ibland
mullrar gitarrerna till men oftast är musiken hyfsat lågmäld.
Enda smolket i bägaren är att det kan bli långdraget emellanåt
och det skulle behövas brytas av med fler oväntade melodier
eller stick. Sången är –utan att vara fantastisk- klart godkänd.
Och uttalet är klockrent amerikanskt, inget spår av fransk
accent så långt… öh, örat når.
Tror att många
artrockälskare skulle smälta för det här!
PS. Det
finns även en liveuppsättning där Chapel får hjälp på bas,
trummor och keyboard. DS.
Myspace
demiansmusic.com
Betyg: 7,5 /
10
Dennis
Jacobsson
|