|
……Symfonirock,
spacerock, krautrock, artrock, psychedelia, canterbury-scenen,
progmetal, neoprog, neo-baroque…. Ja, det har under åren blivit
en och annan ”gren” på det progressiva rockträdet. Nu tillkännages
ytterligare en genre av det finska bandet ”Jeavestone” som
vill att deras musik skall definieras som ”Prog’n Roll”!
Och
det känns onekligen som att det skulle vara en rätt passande
beskrivning på den lekfulla och uppfinningsrika mix av
musikstilar och genrer som de serverar på sin andra fullängdare,
”Spices, Species & Poetry Petrol” som kom i försomras.
Jeavestones medlemmar kommer samtliga från västra Finland och
bandet bildades år 1999. De har tidigare släppt dels en
egenfinansierad EP som gavs ut 2001 samt sitt debutalbum ”Mind
the soup” som släpptes 2005.
Den
nya skivan innehåller verkligen det mesta man kan önska sig som
lyssnare. Från det lite lätt folkmusikklingande svänget på
inledningsspåret ”Quela Punte” till mer tuffa, hårdrocksaktiga
partier och feta gitarriff som till exempel i andra och åttonde
spåret samt lite varstans i låtarna på skivan. Det bjuds också
på flera mer stillsamma stycken där flöjter och akustisk gitarr
dominerar ljudbilden, exempelvis på 5:e stycket ”Daytime escape”
och på spår 7, det lilla inkilade stycket ”Erg”. Dessutom får
vi ren och skir stämsång a’la ”Crosby,Stills&Nash” på
den mycket vackra fjärde låten ”I’d be your Weakness”. Och
tilläggas skall också den fyndiga humor som bandet visar upp i
texten till den reklamradioaktiga ”The power of swankle”.
Sedan kan man ju tycka vad man vill om denna påtagliga bredd och
variationsrikedom som bandet här visar upp, men en sak är säker,
du får aldrig en tråkig stund som lyssnare!
För
detta är nämligen en riktig godbit till skiva, så full av
musikaliska överraskningar och påhittiga vändningar att jag
personligen har väldigt svårt att motstå denna resa i musik. Här
finns det som jag tycker att många nutida band saknar, en stor
portion värme, humor och lågmäld självironi. Samtidigt så
bjuds det på kompetent spelskicklighet, fina melodier, enastående
sånginsatser och ett suveränt sväng. CD:n levereras förpackad
i ett färgglatt och smått psykedeliskt omslag med ett kul litet
seriehäfte bifogat som för tankarna till amerikanska
undergroundserier från 60-talet.
Influenser
från band som ”Gentle Giant”, ”Jethro Tull”, ”Yes”,
”Moody Blues” och en hel del andra godbitar från 60/70-talet
blandas på ett intelligent och skickligt sätt med bandets egen
musik. Resultatet av detta hopkok har blivit ett modernt och spännande
sound som utan tvekan bör tilltala även den mest inbitne och
konservative progrock-nörden.
Jag
inbillar mig också att ett av mina gamla favoritband, ”The
Tubes”, influerat dem en aning lite här och där, till exempel
i 8:e spåret och i mittenpartiet på den 3-delade sista låten.
Kanske har jag fel men känslan finns där.
Det
kan väl också nämnas att bandet nästan höll på att bli en av
akterna på förra årets Slottsskogsfestival men de valdes
slutligen till reserver ifall något avhopp skulle ske.
Och
lite synd var det säkert att vi då inte fick möjligheten att se
dem i aktion, för enligt samstämmiga röster på nätet så gör
de tydligen bra ifrån sig på scenen. Vi får hoppas att de
kanske åter kan dyka upp under planeringen för nästa års
festival, den 10:e upplagan av ”Slottsskogen goes
progressive”… Men oavsett hur det nu blir med den saken, gå
och köp deras skiva och lyssna in er på finska Jeavestone, ni
kommer inte att bli besvikna!
www.myspace.com/jeavestone
www.jeavestone.com/
Betyg:
8/10
Erik
Holmblad
|
