|
Från Sydney, Australien, kommer powertrion Cog. Deras
debutskiva ”The New Normal” från 2005 gav dem viss ryktbarhet
i hemlandet och uppföljaren, ”Sharing Space”, är inget annat
än en 72 minuter lång uppvisning i teknisk postgrunge som förtjänar
ett än mer omfattande genomslag.
Klang- och rytmmässigt skulle jag vilja placera Cog i ett
segment där Tools mer sansade partier kan tänkas överlappa
Pearl Jam. Trummisen Lucius Borich låter sina pukor driva låtarna
på ett snärtigt och smakfullt vis; riffen och melodierna drar åt
det nedstämda, mörkare hållet; och sångaren/gitarristen Flynn
Gowers lidelsefulla betraktelser över den alltmer stigande
intoleransen i samhället tangerar Eddie Vedders.
Med ett ambitiöst men trots allt ändamålsenligt
progressivt handlag väver de in lyssnaren i repetitiva, nästan jäsande,
kretslopp som mognar och växer för varje gång verser och refränger
upprepas. Det är inte förrän man lyssnat igenom plattan ett
par, tre gånger och låtit sig sugas in ljudlandskapet som deras
durkdrivna musicerande avslöjar sig i sin fulla prakt.
Låtarna är enormt genomarbetade och välproducerade. Sångharmonier,
keyboards och fioler är försiktigt men ändå verkningsfullt
inskrivna i kompositionerna vilket utmynnar i en mångbottnad och
slitstark skapelse – ”Sharing Space” är en platta som helt
enkelt sätter en ny standard för den numera slätstrukna och
USA-dominerade postgrungen.
Dock hade de behövt ytterligare någon raskare låt för
balansens och tillgänglighetens skull, och visst låter Flynn
Gower entonig emellanåt, men om du programmerar ner speltiden med
si så där en kvart så har du en timmas vemodig, progressiv
grunge att sjunka in i. Och tycker du som jag, att Pearl Jam
tappat stinget på platta, så är detta ett givet köp!
www.myspace.com/cogrockmusic
www.cog.com.au/sharing_space/index.php
Betyg: 8/10
Jukka Paananen
|
