|
Gitarristen
Josh Ramos, med meriter från förgreningar av Journeys släktträd
som The Storm och Hardline, utgör tillsammans med Hugo Valenti, sångare
i Valentine, Hugo och Journey-hyllningsbandet Evolution med mera,
den kreativa kärnan i Ramos/Hugo. Och naturligtvis låter deras
debutskiva som Journey.
Eller
rättare sagt, som om de försöker att låta som Journey. Hugos sång
har alltid burit drag av Steve Perrys stämma. Han har en själfull
röst och lånar många klassiska Perry-melodier. Ramos lånar även
han ton och melodier från förebilderna, närmare bestämt Neal
Schon. Men Journey är så mycket mer än det Ramos/Hugo så gärna
vill efterlikna.
Till
en början låter det riktigt lyckat. ”You're not alone” är
ett briljant startskott, men ganska snart, när trummisen John
Macaluso (Riot, Yngwie Malmsteen, Starbreaker mm) börjar trixa
med bastrummorna märker man direkt att det slirar. Journeys musik
har alltid haft ett bekvämt gungande beat som inte sticker ut,
det bara finns där som ett stabilt fundament för de
melodiskapande elementen. Och för det andra och väl så
betydelsefulla – låtarna. ”The Dream” är ett så till den
milda grad standardiserat melodic rock-album att allting efter öppningsspåret
flyter ihop till ett enda gigantiskt sockervadd. Det är sött, lättillgängligt
och välspunnet, men i total avsaknad av karaktär.
Egentligen känns
det småaktigt att kritisera ett så välproducerat verk. För
prickar man av den melodiösa rockens checklista så finns allt
representerat, och kanske är det just det som är det
allvarligaste felet. Det är så utstuderat uppbyggt att den
kreativa nerven och det egna uttrycket gott förlorat. Men älskar
du melodistinn rockmusik så funkar den här alldeles utmärkt som
bakgrundsmusik, för ingenting på denna platta kommer att hoppa
upp och störa dig i dina vardagsbestyr.
www.myspace.com/ramoshugo
Betyg:
5/10
Jukka
Paananen
|
