I
bakvattnet av den cirka 10 år gamla ”nya vågen av europeisk
power metal” har ännu en svallvåg nu nått åhörarstranden.
Det var länge sedan det var så enkelt att kategorisera en skiva
med ny musik som denna. Det här rör sig om renodlad power metal
av s.k. ”europeisk modell”. Det enda som sticker ut lite från
mängden är att bandet valt att lägga sig i fåran kring
millennieskiftet, alltså lite retro istället för nyskapande.
Detta är sannolikt ett medvetet val.
Gillar
du följande plattor; EDGUY – ”Theater of salvation” (1999),
FREEDOM CALL – ”Stairway to fairyland” (1999) och
STRATOVARIUS – ”Infinite” (2000); så är en investering i
denna skiva 100 % säker!
Bandet
är soundmässigt en hybrid av ovanstående. Skillnaden är att
det helt enkelt inte är lika bra. I musikernas kompetens finns
inget att anmärka på, men sångaren Jan Thore Grefstad är inte
i närheten av nämnda bands och det drar alltid ned
helhetsintrycket. Men framför allt saknas det sedan låtar som
sticker ut från mängden. Här finns ingen ”Tears of Taragon”
eller ”A million light years away” för att ta ett par
exempel. Men heller inga dåliga, bara ett gäng solida låtar som
inte utmärker sig varken negativt eller positivt.
Sedan
är det ju bandets debutplatta vilket gör att ovanstående jämförelse
inte håller fullt ut. Det är helt klart en intressant debut och
jag kommer att följa detta band vidare i sin utveckling. Alla kan
inte lyckas på första försöket. Jag är säker på att detta
band kommer att få flera försök.
www.myspace.com/saintdeamonband
6/10
Johan
Nielsen
|