|
|
Sean Malone är en amerikansk multiinstrumentalist, mest känd
för virtuost spel på bandlös bas och på s.k."Chapman
Stick". En ”stick” är en speciell sorts elektrisk bas
som ser ut som en lång och bred greppbräda från en gitarr. (Någon
kanske undrade vad det var för konstigt instrument som basisten i
The Watch hade när de framträdde på Moks-konserten i
Slottsskogen i juni förra året...Det var just en
"Stick" han spelade på.)
Malone är en man med stor musikalisk bredd som haft många
"strängar på sin lyra", eller kanske ska man säga, på
sin "stick". Han verkar kunna behärska de flesta
genrer, allt från technical deathmetal till pop, jazz, klassiskt,
fusion och progrock-metal. Var tidigare medlem i bandet "Cynic",
numera aktiv i musikervirtuoskollektivet "Gordian Knot".
Han har dessutom skrivit böcker, undervisat i musikteori samt
medverkat på ett stort antal skivor som studiomusiker.
Skivan "Cortland" spelades in redan 1996, men
gavs då ut på ett litet entusiast-skivbolag i begränsad upplaga
som därför ganska snabbt tog slut.
Under åren visade det sig att intresset och förfrågningarna
efter skivan var såpass stort att ett beslut om återutgivning
togs. Följdaktligen, hösten 2007 gavs skivan åter ut, denna gång
på ett större bolag och lite mer "på riktigt", med
ett bonustrack dessutom. Trots ideer om remastering av låtarna
och även utbyte av vissa bas-slingor innan återutgivningen behölls
skivan som den var. Det gör dock att soundet i vissa stycken har
en del 90-tals-doft.
Cortland skall enligt Malone själv ses som ett musikaliskt
dokument från övergångstiden mellan hans båda större projekt
"Cynic" och "Gordian Knot". Deathmetal-bandet
"Cynic" hade gått i graven bara ett par år innan
skivan spelades in och man kan på något sätt skönja lite av
den musikaliska ambivalens som han måste ha känt just då.
Samtidigt som han sökte och behövde nya utmaningar som basist,
ville han även försöka sig på att utforska de musikaliska
uttryck och former som intresserade honom. Detta trots sin
medvetenhet om den uppenbara risk som fanns att det musikaliska
skulle bli lidande.
Skivans 10 spår uppvisar just mycket av den bredd som kännetecknat
Malone och hans sökanden efter musikaliska uttryck. Här finns
element av fusions-jazz, världsmusik, progressive-rock, klassisk
musik, postmoderna arrangemang samt en del stänk av metal. Bara
ett fåtal musiker medverkar på skivan, mer än hälften av låtarna
spelas som trio. Samtliga utom näst sista spåret är
instrumentala. Sean Reinert, (från Cynic och Gordian Knot), är
otroligt kompetent på trummor. Dessutom medverkar Reeves Gabriel
(ex. Bowie/Tin Machine), Trey Gunn (ex. King
Crimson) och Bob Bunin på gitarr. Och så förstås Sean Malone på
elbas, chapman stick, loopar och programmering.
När virtuoser och andra som är "häxmästare" på
sina instrument ger ut s.k. soloskivor är risken stor att det kan
bli hur "nördigt" som helst. Oftast blir det
musikaliska lidande, mycket på grund av att musikern inte riktigt
vet vad han/hon skall göra med allt sitt kunnande. Det finns många
exempel på hur skivor helt kan urarta i uppvisningsspel och
ekvilibrism. Någon sorts VM i fingerfärdighet.... ”Kolla, vad
jag kan göra grabbar, gör om det om ni kan!" I viss mån
lider väl också "Cortland" av detta, men jag är glatt
överraskad av den återhållsamhet och balans som Sean Malone
lyckas visa upp. Eftersom hans medmusikanter dessutom är så pass
skickliga som de nu är, så blir inte detta en skiva enbart för
elbas-entusiaster, utan även mer generella musiklyssnare kan få
ut en del av skivan. Man bör väl kanske vara lite åt jazzhållet
dock.
Nu ska det väl sägas att jag inte direkt hoppade högt av
eufori när jag satte på skivan trots allt. Ett flertal spår är
rent ut sagt sega att lyssna på och skulle passa utmärkt på den
lika sega internetradiostationen ”smoothjazz.com”.
Men det finns ändå vissa spår som utmärker sig, t.ex 2.a spåret "Splinter", en uptempolåt med
häftigt distad gitarr, 4:e låten "Hand full of earth"
som utmynnar i lite Frippertroniska loopar, samt 8:e stycket
"Big sky wanting" med sina svävande klanger. Men som
sagt, skivan är nog aningen för "nördig" för mig.
(Men vore jag elbasist skulle nog sätta betyget lite högre.)
www.seanmalone.net
Betyg 6/10
Erik
Holmblad
|
|
