Robert Berry
är en man med många järn i elden. Förutom nyss utkomna
soloalstret ”The Dividing Line” har han, tidigare i år,
medverkat på senaste albumet med AOR-supergruppen
”Alliance”. Han gjorde sig tidigt ett namn i ”The Bay Area”
(San Fransisco) där han ingick i välrenomerade bandet Hush.
Vidare spelade han sedan med Keith Emerson och Carl Palmer i
”3” samt ersatte Steve Hackett i ”GTR”. Där skulle han
medverkat på bandets andra album som dock aldrig blev
släppt. Till detta har han släppt ett antal soloplatto och
varit drivkrften bakom många av tribute-skapelserna från
Magna Carta samt i nämnda ”Alliance”.
Jag har
tidigare bara hört hans ”A Wheel of Time” – ett sorts
soundtrack till litterära fantasyserien med samma namn – där
musiken mest kan beskrivas som ett hopkok av Kansas, Ayreon
och möjligen Anthony Phillips. Inte alls oävet. Tillika har
jag också – via Internetradio – fått möjlighet att ta del av
ett par stycken från hans högt ansedda platta ”Pilgrimage to
a Point”. Är det någon av dessa två skapelser som skall
jämföras med ”The Dividing Line” så är det den sistnämnda.
Musiken kan
bäst beskrivas som melodiös rock med vissa progressiva
inslag. Mr Berry spelar alla instrument utom på ett spår, ”A
Life Worth Livin’”, där han gästas av David Lauser (Sammy
Hagar, Alliance) på trummor och Gary Phil (Sammy Hagar,
Boston, Alliance) på gitarr. Han är en fantastisk musiker
och sångare men kanske kunde han skapat en större dynamik om
han haft ett band att jobba med på hela plattan. Titellåten,
som öppnar tillställningen, har tillsammans med ”A Life
Worth Livin’” plattans rockigaste sound. ”A Life...” har hög
hitpotential och skulle platsa som en topp 3 låt på vilken
Bon Jovi platta som helst. Man kan lätt dra paralleller till
andra storheter i branschen typ Journey och Foreigner, Styx
och Kansas, Arc Angel och Gowan. Detta dock utan så mycket
som ett uns av kalkerpapper, han har fått till ett eget
sound trots allt. Balladen ”Faith” är otroligt vacker med
fantastisk bra sång och gitarr och den är en av plattans
bästa låtar. Texterna är lysande och de utstrålar harmoni
och en positiv inställning till livet.
Bra
låtsnickeri och produktion och inte minst omväxlande låtar
med refränger av hög klass. Är du inne på melodiös rock är
detta ett givet köp. Är du nyfiken på genren kan det vara en
riktig dörröppnare. Är du utan julklapp till någon som litar
på din smak har du just fått ett bra tips.
Om Robert
Berry plockar med sig ett par ärrade musiker på hela plattan
nästa gång kan det bli toppbetyg men den här gången får han
trots allt nöja sig med en bra 7:a.