|
Det verkar inte vara någon ände på strömmen av nya, spännande band i Sverige. Efter att Roine Stolt efter det kulturellt och politiskt olyckliga åttitalet kom tillbaka med sina blomsterkungar har den ambitiösa musiken återkommit på bred front. Nu kan vi lägga ännu ett band till listan; Introitus från Vansbro i Dalarna. Enligt Wikipedia är Introitus (lat. "inträdande", "intåg") benämningen på den efter kyrkoåret växlande ingångssången i högmässan. Om det finns någon kristen koppling till bandets musik förtäljer dock inte informationen på cd-konvolutet eller myspace, men gudomligt mäktigt är det i alla fall många gånger!
Det äkta paret Mats Bender och Anna Jobs Bender står för musik och text. Tillsammans med familjemedlemmar och musikkamrater satsade de på egen inspelning och releasekonsert i Vansbro 27 mars.
Enligt egen utsago är bandet influerat av genomtänkt musik i allmänhet och progressiv artrock i synnerhet. Och därmed kan ni räkna ut att vi här har att göra med samtliga ingredienser i klassiskt god progressiv musik. Den musikaliska kvaliteten är genomgående hög, såväl i låtstruktur, sång arrangemang och framförande. Vid en blindtest hade jag gissat att det här var ett nytt alster från Magenta eller Glasshammer. Trots egen produktion är också ljudkvaliteten på skivan i proffsklass. Som sig bör handlar det också om långa låtar, med titellåten på dryga 26 minuter som personligt rekord, många skiften av stämningar och teman och snygga instrumentella partier. Överlag har Introitus god känsla för melodier, och det finns en melodihantering och spänning direkt i nedstigande led från den klassiska musiken i Introitus uttryck.
Trots att vi befinner oss i Dalarna så är det inte fela och tretakt som gäller, även när familjen Bender bjuder in ”fiddlers och bagpipes” och Mats tar fram dragspelet. Jag uppskattar det, för folkmusikpastischer i symfonisk tappning går det tretton på dussinet av. Här används de folkliga instrumenten endast som en liten garnering och ett inslag i ljudbilden som ger omväxling. Man utnyttjar med andra ord inga dalahästar och midsommarstänger för att ge en svensk touch på musiken. Nåja, i ”Crossroads” blir det lite fäbodstinta till elefantmarsch, lite som Kebnekaise på nedåttjack, men det är ett kort parti. Sedan kan man höra influenser från Kaipa i vissa solopartier med vackra melodislingor som hämtade från en folklig koral i en gammal träkyrka Sammanfattningsvis så är i mina öron Introitus ”Fantasy” en rejält positiv överraskning.
Samtliga spår på skivan är intressanta, omväxlande och välspelade – här finns ingen utfyllnad eller longörer i brist på idéer. Det finns en attack och en kraftfullhet i alla medverkandes insatser som borde göra Leksand hockey intresserade av ett studiebesök. Att Anna Jobs Bender dessutom är begåvad med en strålande stämma gör att elitserien känns mycket nära.
www.myspace.com/introitus
Betyg 9/10
Hans-Åke Höber
|
