Förra
plattan ”The frail tide” som tillika var debuten för Be´Lakor
var mästerlig och jag vet att jag gav den en tia så
förväntningarna på ”Stone´s reach” var höga eller till och med
skyhöga. Första frågan är därför om dom infriar förväntningarna
och jodå, det gör dom men det här är mycket tyngre. Produktionen
flerfalligt mycket bättre och två av herrarna har tagit enorma
steg framåt. Jimmy Vanden Broeck har gått från att vara en bra
trummis till en trummis av yppersta världsklass och George
Kosmas röst har grovnat och mognat. Han påminner ibland om
Mikael Åkerfeldt när han growlar men har en något ljusare ton
som klart harmoniserar till bandets alltmer komplexa musik.
Inledande
”Venator” börjar där ”The frail tide” slutar i så där 20
sekunder innan den anger tonen som är signifikativ för Stone´s
reach”. Låten är en enorm urladdning med otroliga sånginsatser
och underbara gitarrer där keyboardharmonierna ligger ovanpå
vilket gör det ljuvligt i all sin brutalitet. Jag njuter och jag
tillåter mig förföras av Jimmys cymbalspel samtidigt som Shaun
Sykes tillsammans med George lägger den ena gitarrslingan efter
den andra. Det flyter fram och vi skall inte glömma John
Richardsons basspel som absolut inte går av för hackor.
I ”Outlive
the hand” serveras vi ett underbart piano signerat Steven Merry
som tillsammans med bandets gitarrister serverar oss plattans
enda instrumentala låt, ”Held in hollows”. Att få ihop en låt
med akustiska tillsammans med keyboardharmonier i bakgrunden är
enastående och det är så vackert att jag ryser samtidigt som jag
njuter för att i ”Aspect” kastas in i marschtakt som snart
övergår i ett dubbeltrampande inferno med udda baktakter vilket
gör den till plattans bästa låt. Nu är detta en osedvanligt jämn
platta med en oerhört hög lägstanivå som avslutas med ”Countless
skies”. Med den har vi fått 59:28 minuter av modern progmetal
från Melbourne.
Musikaliskt påminner Be´Lakor en hel del om dagens Opeth och
vissa likheter när det gäller melodierna finns med dagens
Amorphis, Dark The Suns och Primordial men utan inslag av
folkmusik. Be´Lakor har gått och går sin egen väg vilket dom gör
på enastående bra sätt. ”Stone´s reach” är fantastisk platta som
i mitt tycke är en av årets bästa där det stora är hur den växer
för varje gång man spelar den. Det är bara att hoppas att vi
snart får se dom på våra breddgrader för live lär dom vara
otroliga vilket jag mycket väl kan tro. Musiken är i alla fall
otrolig så jag vill bara ha mer…
www.myspace.com/belakor
10/10
Tore
Larson |