|
|
Italienska
bandet Mind Key drog i gång för drygt tio år sedan, efter att de
bägge musikerna Dario de Ciccio och Emanuele Colella beslutat
sig för att börja arbeta ihop. Målet och visionen var att skapa
en musik där det bästa från den tidens progmetal skulle utgöra
grunden. Samtidigt ville man leda in den på en väg som var ny,
mogen och mer sångorienterad, och dessutom inspirerad av
80/90-talets mer klassiska hård rock. Efter att de första åren
ha genomgått ett antal medlemsbyten, så blev sättningen
någorlunda intakt och en första demo ”Welcome to
another reality” släpptes, vilket gjorde att man fick
kontrakt med Frontiers records.
Precis
innan debutplattan ”Journey of a rough diamond” skulle
släppas, (2004) lämnade dåvarande sångaren Mark Basile bandet,
vilket var mycket olyckligt då bandet var inbokade på ett antal
spelningar. In kom dock den unge Aurelio Fierro Jr., och de
inplanerade gigen kunde genomföras och även en supportturné i
Italien, tillsammans med Dream Theater på deras ”Train of
thought-tour”. Tiden som följde turnerade Mind Key ganska mycket
i Europa som support till: Vision Divine, Pendragon mfl, och man
medverkade också på det årets Progpower Europa. En live-dvd
”Habemus Poland”, spelades in och nu med Giorgio Adamo som
sångare och frontman. Låtskrivandet fortsatte under tiden med en
lite mer ”okomplicerad” inriktning, och efter ytterligare ett
par sångarbyten var dock Aurelio Fierro Jr. tillbaka i bandet
och denna gång, som det verkar på en permanent basis. Fierro
beskrivs i pressreleasen som en kraftfull mix mellan Ronnie
James Dio och David Coverdale, det vill säga ungefär som hur
norrmannen Jörn Lande låter. Detta uttalande stämmer mer än väl
till etthundra procent, för röstlikheten mellan nämnda Lande och
Fierro känns emellanåt nästan skrämmande.
Nu har det
blivit dags för platta nummer två, och ”Pulse for a
graveheart” har snurrat många varv i spelaren sedan den damp
ner i brevlådan och blev tämligen omgående ett mycket uppskattat
inslag i undertecknads musikaliska värld. Mind Key spelar en
mycket välkomponerad musik med många intrikata och avancerade
instrumentala partier, med allt vad märkliga taktarter och
tempobyten gäller. Dessa Italienska musiker vet verkligen hur
man ska hantera sina respektive instrument, och detta på både
ett tekniskt skickligt sätt, men även med stor känsla och
subtilitet. Detta kombinerat med bra bärande melodier och
fullständigt lysande sångprestationer gör att slutresultatet
blir mycket välljudande.
När jag
efter ett antal genomlyssningar ska försöka analysera plattan,
får jag varje gång jag hör den en känsla av att den låter som en
betydligt mer progressiv variant av Jorns musik. Detta beror
naturligtvis på den grymma röstlikheten. Det instrumentala
hantverket är av världsklass, och väl i nivå med giganter inom
progmetallen som: Dream Theater, Symphony X, Evergrey, Cloudscape
mfl, mfl.
På plattan
medverkar för övrigt ett par musiker från några av nämnda band,
nämligen keyboardfantomen Derek Sherinian (Dream Theater, Alice
Cooper mfl,mfl), som lägger ett solo i låten ”Citizen of
greed”. Tom Englund från Evergrey sjunger en duett
tillsammans med Fierro i titelspåret ”Graveheart”, och
hans sånginsatser är som vanligt fantastiska.
Den
gästmusiker som dock utmärker sig mest är annars Reb Beach (Whitesnake,
Winger mfl,). På låten ”Now until forever” som i detta
sammanhang är mycket välljudande, men ganska så annorlunda i
förhållande till övriga låtar, delar han på gitarrarbetet med
Emanuele Colella. När jag hör denna låt, så kommer jag genast
att tänka på en betydligt mer progressiv och tyngre variant av
Toto. Gitarrspelet är här både tungt och tekniskt avancerat, men
är samtidigt i vissa partier klart fusioninspirerat och jazzigt.
Steve Lukathers ande svävar ständigt över denna låt, och vissa
inslag i låten känns faktiskt väldigt tydligt ”lånade/snodda”.
Klart bästa spår på plattan, då den sticker ut på ett annat sätt
än övriga låtar. En annan låt som skiljer sig markant från
övriga spår är den instrumentala och akustiskt gitarrdominerade
”Ventotene (The island)”, men som i sammanhanget tyvärr
känns ganska menlös och onödig.
”Pulse for
a graveheart”
har producerats, mixat och mastrats av Dennis Ward (Pink Cream
69, Angra, Krokus, Place Vendome mfl,) och har en skön och
kraftfull mix, men som ibland blir lite ”för tight”, vilket gör
att instrumentseparationen ibland flyter ihop och ljudbilden
blir lite för massiv. Hade klart vunnit på att lättats upp och
gjorts lite luftigare, men slutmixen är ändå godkänd om än med
viss tvekan.
Helhetsintrycket av plattan är ändå mycket positivt, med bra och
omväxlande låtar, dessutom kryddat med fantastiskt musikaliskt
utövande och sanslöst bra sång.
www.mindkey.it
www.myspace.com/mindkey
7,5 / 10
Staffan
Vässmar
|
|
