|
Paradise Lost,
gruppen vilket oftast betraktas som en av de stilbildande inom
gothmetal genren. Nu känns eller är det den mera mollbetonande
arten metal med en bastant ljudmatta och ett säreget sound som
mest fångar mitt intresse. Inför nya släppet
snackades det en del om att gå tillbaks till rötterna och visst
känns det att vissa delar går hän ditåt.
Platsen
för inspelningen valdes till Fascination Street Studios i Örebro
med Jens Bogren (Katatonia, Opeth) bakom producentstolen. Mer
svenskt blir det även efter inspelningssessionen då Adrian
Erlandsson tar platsen som gruppens ordinarie trummis. På nya
albumet levereras nu en något tyngre och ibland rakare
metal-orienterad stil än på förgående plattan “In Requiem”. De
mera episka inslagen finns dock kvar som i spåret ”Frailty” där
vi också får höra Nick Holmes så speciella growlvariant eller
”mörksång” om man så föredrar.
Titelspåret Faith Divides Us - Death Unites Us som också blivit
video är även en av mina favoriter på detta album. En lågmäld
men ändå händelserik historia med taktbyten, tunga riff och
melodiösa refränger. Nästa anhalt får bli “Last Regret” vilket
långsamt, mörkt och monotont skapar eller försätter lyssnaren i
någon form av trans och möjligen ger doom-ångesten ett ansikte
för vissa? Tungriffen får sin beskärda del med ”Universal Dream”
vilket pumpas ut likt värsta industriroboten och ännu en sida av
PL visas upp.
Sista
stoppet i recensionen är ”First Light”, med flertalet episka
inslag känns också denna följa i förgående albums fotspår och inte
mig emot. Många fans verkar föredra de tidigare alstren men som
en sen upptäckare känner jag även för den nyare Paradise Lost
eran. ”Faith Divides Us - Death Unites Us” levererar här musik
för hela skalan av fans som möjligen är en kompromiss, bra är
det i vilket fall som helst.
www.myspace.com/paradiselostuk
http://paradiselost.co.uk
7,5/10
Conny Myrberg
|
