Steve Overland är som
bekant en sångare med mycket säregen sångröst. Den är inte lätt
att beskriva då han låter som ingen annan. Men inlevelsefullt
och lite andfått är väl två ord som träffar ganska bra tycker
jag. Han började sin bana 1980 i gruppen Wildlife för att sedan
tillsammans med brorsan bilda AOR-bandet FM 1985. Jag minns
framförallt låten ”Frozen heart” från första FM-skivan. 1989
släppte de andra skivan vilken är en milstolpe inom AOR-genren
och heter ”Tough it out”. På 90-talet ändrade de lite musikalisk
riktning åt mer bluesinspirerat håll för att sedan bryta upp.
Därefter har jag hört Steves stämma lite här och var som
gästvokalist. Han har även varit involverad i skivor med The
Ladder och Shadowman på senare tid. Jag läste någonstans att han
även provsjöng inför sångarbytet i Iron Maiden på 90-talet.
(lite nördfakta)
Nu släpper Overland andra
soloskivan och här verkar han ha backat lite i tiden vad gäller
den musikaliska inriktningen. Många låtar låter 80-tal med de
karaktäristiska keyboard-ljuden. Det låter kompetent och
välspelat, och ingen låt sticker riktigt ut från skivan utan går
med halvlugn fart rakt igenom. Jag har lyssnat på skivan ett
otal gånger eftersom jag gillar Steves sångröst men låtarna vill
ändå inte fastna riktigt. Två undantag finns och de är ”Where is
the love” och ”Hearts don´t lie”. De låter klassisk AOR som lätt
skulle platsat på FMs första skiva.
Därmed inte sagt att
resten av skivan inte går att lyssna på. Varje låt har något bra
men de är lite intetsägande helt enkelt. Jag kommer på mig vid
flera tillfällen med att tänka på annat och får verkligen skärpa
till mig för att inte tappa koncentrationen.
Så det är med lite sorg i
hjärtat jag får inse att Steve sjunger lika bra som vanligt men
att materialet är ganska tunt denna gång.
www.myspace.com/tortalle
5 / 10
Peter Dahlberg
|