|
Savage Circus bildades 2004 av ex-Blind Guardian trummisen
Thomen Stauch, Jens Carlsson (Persuader), Emil Norberg (Persuader)
och Piet Sielck (Iron Savior). Man rönte ganska stor framgång
och uppmärksamhet genom debutplattan ”Dreamland manor” som
släpptes året därpå. Tyvärr drabbades bandet 2006 av ett stort
avbräck när Stauch var tvungen att kasta in handduken på grund
av ”hälsoproblem”, men ersattes av Thomas Nack som hoppade in på
bandets livegig. Bandet filmades i samband med ProgPower USA
samma år och giget utgavs som en del av deras första live-dvd
”Live in Atlanta”.
Yenz Leonhardt (Stormwarrior, Iron Savior, Lacrimosa)
kompletterade livesättningen i ett tidigt skede men blev inte
fast medlem förrän 2007 då även trumpositionen besattes
permanent, då Thomen Stauchs personliga hälsoproblem förblev
olösta. In bakom trummorna kom Mike Terrana (Masterplan, Tarja,
Axel Rudi Pell) och verkar nu var en permanent ersättare.
Så har det då blivit dags för en, av fansen efterlängtad
uppföljare. Själv hade jag inte några tidigare erfarenheter av
Savage Circus, men tyckte av albumtitlen att döma: ”Of doom and
death” att det lät mycket intressant och inspirerande att skriva
om. Lät som om det här handlade om något rejält tungt och
massivt. När så den nedladdade promon matades in i cd:n var
således förväntningarna ganska höga, och gissa om jag blev
förvånad då musik av höghastighetskaraktär kom emot mig genom
högtalarna. Alltså blev inte första kontakten med bandet
speciellt positiv, för det ska genast erkännas att dylik
”tyskmetall” knappast hör till undertecknads favoritmusik.
Dessutom var ljudbilden mycket tunn och basfattig, och där de
smattrande trummorna tyvärr tog över för mycket i ljudbilden.
Hoppas dock att det bara är den nedladdade promon som lider av
dessa uppenbara kvalitetsbrister. Är däremot ljudet så här dålig
även på den riktiga plattan, är det stor synd och skam, då en
platta med så här erfarna och skickliga musiker förtjänar en
mycket bättre produktion. Framgår dock inte av promobladet vems
står för arbetet bakom mixerbordet.
Som tidigare nämnt är jag ingen större anhängare av Power metal
och dylik ljudkonst, men försöker ändå att inte vara sämre än
att jag ska kunna bedöma plattan hyfsat objektivt ändå. Efter
att ha lyssnat igenom plattan ett antal gånger, börjar jag ändå
få upp en viss känsla för detta alster. Att samtliga musiker i
Savage Circus håller mycket hög musikalisk klass är ställt
bortom allt tvivel, och framförallt har jag fastnat för Jens
Carlsson mycket kraftfulla och variationsrika stämma.
Gitarrister Emil Norberg och Piet Sielck delar de sex/sju
strängade sysslorna på ett mycket högkvalitativt sätt, men
tyvärr kommer deras många gånger snygga stämsolon bort i
slutmixen, och då försvinner mycket av det positiva
helhetsintryck som jag lyckats bygga upp för plattan. En annan
detalj som också drar ner slutbetyget är trumspelet som är för
stereotypt och enahanda för min smak. Även här spelar produktion
och mixning in, och den tunna ljudbilden gör att trummorna tar
över alldeles för mycket i ljudbilden.
Låtarna har efter varje genomlyssning vunnit lite mer av mitt
intresse och nu får jag i detta skede erkänna att de faktiskt är
ganska så variationsrika, dubbeltrampet till trots. De flesta
spår går som sagt i ett genomgående högt tempo, med innehåller
samtidigt en ganska hög dos progressiva inslag, samtidigt
kryddade med snygga sångmelodier, harmonier och arrangemang. Har
inte haft svårt att plocka ut några favoriter, utan spår nummer
två, ”The ordeal” är den låt som har fallit mig bäst i
smaken av höghastighetslåtarna, annars är utan tvekan ”Ballad
of Susan” det spår som skiljer sig mest från det totala
tonspråket, och gissa vad förvånad man blir när man möts av
lugn, välspelad och välljudande Queen-inspirerad musik.
Influenserna från nämnda band är i denna låt mycket påtagliga,
och det känns emellanåt ruskigt likt originalet, vilket klingar
grymt snyggt i mina öron.
Som helhet kommer denna platta framför allt att tilltala fans av
power metal, etc., men även en gammal inbiten progfreak och
dödsmetallare som undertecknad har fått krypa till korset och
för sig själv erkänna denna plattas kvaliteter. Tyvärr så drar
den dåliga produktionen ner slutbetyget något, vilket den
definitivt inte förtjänar.
www.savage-circus.com
www.myspace.com/savagecircus
6 / 10
Staffan Vässmar
|
|