|
SBB (från
Silesian Blues Band) är ett legendariskt polskt progressivt
rockband som startade redan 1971. Kanske var det detta band som
drog igång den polska vågen inom progressiv rock och som har
skapat dagens storheter som t ex Riverside, Believe och
Satellite? Bandet har efter splittringen 1980 återuppstått vid
flera tillfällen men i nuläget är det endast två av
originalmedlemmarna kvar (Józef Skrzek – bas och keyboards –
och
Apostolis "Lakis" Anthimos – gitarr och trummor). Tredje
medlemmen just nu är trummisen Gabor Nemeth. Ledaren för bandet
är Józef Skrzek och han skriver det mesta materialet. Bandet har
producerat mängder av plattor genom åren och turnerat flitigt
internationellt. Exempelvis var de ett av huvudnumren för 2006
års stora Baja Prog Festival i Mexico.
Enligt
Józef Skrzek skall den nya plattan ”Iron Curtain” avspegla det
faktum att trots murens fall för nästan 20 år sedan så finns
järnridån kvar inom många områden, inte minst inom nöjes- och
musikbranschen som inte vill föra fram och marknadsföra artister
som verkligen brinner för och vill något med musiken. Man kan
alltså ana ett visst missnöje med sakernas ordning och jag
tänker direkt på Martin Orford som med sin senaste (sista?)
platta ”The old road” också uttrycker sin frustration över vad
som händer i musikbranschen (även om han också riktar sin ilska
mot all illegal nedladdning av musik).
Nåväl, vad
erbjuds då på denna nya SBB platta? Jag är debut-lyssnare på SBB
(trots att de varit med länge på scenen) men den här CDn ger
mersmak. Stor variation och bitvis lysande instrumentala
insatser av alla musiker men framförallt av Józef Skrzek på
piano och diverse andra keyboards. Man inser att inspiration har
hämtats från band som Mahavishnu Orchestra och Weather Report.
Alltså, tydliga jazzinfluenser men ändå rock som grund. Tyvärr
får jag säga att jag har svårt för sången från Józef som i
huvudsak sker på modersmålet polska. Det kan naturligtvis bero
på att jag inte fattar ett ord av vad som sjungs men jag tror
också att det blir lite av en kulturkrock för en annan som är
van vid sång på engelska inom progrockkretsar. Sen tycker jag
faktiskt inte om när sångare stönar och skriker för mycket i
sången. På flera ställen försöker sig Józef på något som man
skulle kunna kalla ”polsk wailing” (t ex i titellåten ”Iron
Curtain” som förresten har en tuff inledning med skramlande
tungt industriljud och slamrandet av stängda grindar/portar) och
det blir bara för mycket för mig. Men i låtarna där han sjunger
mer balanserat låter det helt OK. Fast man undrar om inte bandet
hade vunnit på att använda engelska om de nu har internationella
ambitioner. Titta bara på Riverside och vilken framgångssaga det
har blivit.
Låtarna är
varierade och genomgående av rätt hög kvalitet. Men jag märker
att det i slutändan ändå bara är fyra av låtarna som riktigt
sätter sig. Absolut favorit är spår 7 ”Blogoslawione dni” som är
en tung rocklåt med gott om atmosfär och ett oerhört driv
(påminner om några av Anekdotens låtar i intensitet). Mycket
medryckande och en låt man inte tröttnar på i första taget.
Fräckt pianokomp och inspirerat trumspel. Det här kan jag tänka
mig kan bli en riktig favorit live på scenen. Därefter kommer
spår 2 ”Defilada” som har en helt annan karaktär. Mycket mer
improviserande och majestätisk. Inleds med ett massivt
stöveltramp (nästan exakt som i Grobschnitts långa låt
”RockPommel’s Land”) och sen vidtar en flytande resa med massiva
harmoniska orgeltoner och ett inspirerat trumspel. Gitarristen
gör också ett bra jobb med Floyd’ska vibbar. På slutet får vi
också höra Józef i något som liknar en samisk jojk (det låter
avsevärt bättre än wailandet!). Experimental progressiv rock på
hög nivå. Övriga två låtar som sätter sig är spår 3 ”Camele” och
spår 10 ”Góry
tańczące”
som båda är två lugna och avspända låtar med mycket känsla.
Speciellt den sistnämnda är mycket njutbar med härligt
ståbaskomp och ett alldeles fenomalt vackert spel på pianot.
www.sbb.pl/sbb
Betyg:
7/10
Karl-Göran
Karlsson
|
