E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

Gästbok

ArtRock MySpace

 
 

 

 

SPIN GALLERY – Embrace (Frontiers Records)

 

1. Embrace
2. Stone By Stone
3. Just A Momentary Why (feat. Robin B Eck)
4. Brilliance Of The Drugs
5. Eyes Wide Open
6. Blood In My Veins
7. You Do The Things You Do (feat. Dan Reed)
8. Indulge
9. Without Love
10. Ti C Toc
11. Everything Fades
12. The End

 

För er som inte hört Spin Gallery förut kan jag säga att musikstilen är lite vuxnare AOR med mycket stämsång. De låter som en blandning av Toto, Lava och Final Frontier ungefär.

Spin Gallery består idag av två individer som lystrar till namnen Tommy Denander och Kristoffer Lagerström. Tommy gör all musik och Kristoffer gör all sång. För att ingen ska tröttna för mycket på Kristoffer har man slängt in Robin Beck och Dan Reed på varsin låt. På plattans lugnaste spår gästspelar även Marika Willstedt på cello.

Annat var det på första skivan som kom 2004. Där fanns det inte mindre än tre sångare vilket skapade en dynamik som var i det närmaste magisk. Jag tokspelade ”To hell and back” som i mina öron var en av det årets allra bästa låtar. Mina förväntningar var därför ganska höga nu när jag skulle lyssna igenom uppföljaren ”Embrace”. De säger själva att de lagt ner 18 månaders jobb på nya skivan för att få den så bra som möjligt.

Efter några lyssningar på nya skivan kan jag konstatera att de inte lyckats göra någon ny ”To hell and back” men visst finns det fina låtar här också, exempelvis ”Brilliance of the drugs” som är en skön halvlugn låt med snyggt arrangemang och engagerad sång från Kristoffer. Tommy glänser till här också och levererar ett riktigt snyggt gitarrsolo. Titellåten ”Embrace” är inte heller så dum. Den låter verkligen som en hybrid mellan Toto och Final Frontier. Duetten med Robin Beck gnistrar det också om och låter som en riktig radiohit. Tommy och Kristoffer bjuder på två bra låtar till, ”Indulge” och ”Stone by stone” men sen är det stopp på AOR-godiset! Därefter återstår endast utfyllnadsmusik. De försvinner in i ett slags jazzfunkrockigt landskap där de går vilse i sig själva och inte hittar ut igen.

Men med fem bra låtar av tolv får de ändå betyget klart godkänt!

 

6 / 10

Peter Dahlberg

 

 

 

 

  

  

 
  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna