När jag
hade lyssnat på ”Future awaits” i kanske tre minuter sa jag till
mig själv, vilken underbar platta och underbar är precis vad den
är. Vilka fantastiska gitarrsolon som sveper förbi på ett
stillsamt sätt. Mycket påminner det om Pink Floyd, Greenslade
och Novalis och just Novalis mästerverk ”Sommerabend” kommer upp
på näthinnan. Vissa likheter finns även med landsmännen i
Tempano för RC2 är något så unikt som varande ett band från
Venezuela. Pedro Castillo från Tempano gästspelar på ”Time
pieces” men för det mesta klarar bandets sig bra utan
gästartister.
Rafael Paz
heter min nye favoritkeyboardist och tillsammans med Pedro
Missle på bas som är bland det mest följsamma jag någonsin har
hört. Han och Eduardo Benatar på trummor ger musiken en
trygghet. Felix Dugue har en otroligt behaglig röst som är
precis lagom mjuk och otroligt följsam. Musiken är full av
tempoväxlingar och nyanser som sker i still mak. Det gör musiken
förföriskt vacker och jag bara njuter till en av det absolut
bästa plattorna jag någonsin har hört. I avslutande sviten
”Voice in the storm” som är fördelad på två låtar som flyter
ihop inser jag att det här är nästan lika bra som det Pink Floyd
en gång gjorde. Tidlös är musiken och vacker är den, jag helt
enkelt älskar plattan.
www.rc-2.com
www.myspace.com/rc2prog
10/10
Tore Larson
|