Det tar
faktiskt upptill halvdussinet lyssningar innan nordirländska The
Answers hett efterlängtade uppföljare till sensationella debuten
“Rise” (2006) sätter sig. Förväntningarna är naturligtvis
skyhöga, och varför skulle de inte det när förelöparen översteg
imponerande 100 000 sålda exemplar?
Receptet
är detsamma som sist. Inledningen med tre rivjärn från den
bluesiga hårdrockens vagga – lika delar Free och Led Zeppelin –
sätter genast trenden och bandet låter lika angeläget och
energiskt som de gjorde på ”Rise”. Genomslagskraften är i och
för sig inte lika överväldigande den här gången, men å andra
sidan befäster de nu en identitet. Och som de gör det. ”Demon
eyes” och ”Too far gone” är ett par adrenalinstinna dragåsnor
med syftet att kicka igång festiviteterna. ”On and on” är en
singel i samma anda som föregångarens ”Into the gutter”, och
redan nu står det utom allt rimligt tvivel att de menar allvar.
Det känns
lite grann som när jag bekantade mig med Thunder i början av
1990-talet. Trots klara influenser finns nämligen en egen starkt
pulserande ådra. Denna framträder som tydligast när de drar ner
på tempot något, dock alltid med bibehållet tryck. Det är även
då The Answer är som bäst. Med ”Pride” plockar nordirländarna
rent av fjädrarna av Atlantas svarta kråkor och i ”Why´d you
change you mind” dväljs en sagolik dynamik.
Dessutom
är skivan oerhört välkomponerad beträffande låtordningen. Varje
stycke har funnit sin rätta position och fyller en funktion i
verket som helhet. Om jag skall nämna något som jag inte kan
hylla utan förbehåll så får det bli de snabba låtarna. I den
avdelningen är faktiskt föregångarens bättre, men de är å andra
sidan grymma. Om du tycker att tidigare nämnda The Black Crowes
har jammat vilse, och har sökt ett flygfärdigt alternativ till
dem, så har du svaret här.
www.theanswer.ie
www.myspace.com/theanswerrock
Betyg:
8/10
Jukka
Paananen
|