Sångaren
Michael Kiske kommer förmodligen alltid att förknippas med
Helloweens framgångsrika ”sju nycklar”-plattor från 1987
respektive 1988. Personligen föredrar jag dock de tempomässigt
mer sansade Place Vendome-skivorna. Hans röst blir i mitt tycke
då mer nyanserad och uttrycksfull än när han medelst syrefattigt
pipande försöker sjunga i kapp med hisnande snabba
melodislingor.
Med specialskrivet
material från kompositörer som Torsti Spoof (Leverage), Ronny
Milianowicz (Saint Deamon och Primal Fear), Robert Säll (Work of
Art), samt Magnus Karlsson (Bob Catley, Allen/Lande, m.fl.), är
det inte svårt att gissa vilken musikalisk riktning Place
Vendomes andra platta tar. Och ”Streets of Fire” är precis vad
alla som gillade debuten från 2005 har önskat sig: refrängstark
rockmusik mer besläktad med amerikanska AOR-legender som Journey
och Toto än med tysk höghastighetsmetall.
Med
ovanstående sagt vill jag dock inte påstå att materialet låter
som Journey och Toto. Robert Säll har förvisso komponerat
”Valerie”, en låt som Lukathers anhang (eller varför inte
nyligen återförenade Balance?) hade varit stolta över, men
huvudsakligen rör vi oss i modern melodiös finsk terräng.
Band som Brother Firetribe och Leverage, båda med två album i
baggaget, ligger närmare till hands.
Men,
precis som med de finländska referenserna, brottas Place Vendome
i en lite för trång trikå. Såväl produktion som komp är snyggt
och välgjort, men ack så alldagligt – faktum är att
schlagervarningen blinkar till i ett par av spåren. Jag vill
dock inte med denna anmärkning påstå att lyssningsvärdet skulle
bli alltför lidande för det. Variationen i stil och kvaliteten
på de bästa spåren gör detta till en klart rekommendabel skiva
ändå.
Betyg:
7/10
Jukka
Paananen
|