|
Han turnerade nyligen i
Ryssland och Vitryssland med Over The Rainbow, en grupp
bestående av före detta Rainbow-medlemmar och Ritchie Blackmores
son, vilka under våren är inbokade för spelningar i Japan. Han
sjunger även i Big Noize, en annan konstellation av ärrade
rockrävar som kommer att uppträda i Europa i maj. Och nu dyker
andra albumet med projektet Sunstorm upp. Man kan undra hur
soloartisten Joe Lynn Turner får ihop det.
”Sunstorm” från 2006
ekade av åttiotalets AOR-scen och bestod delvis av material från
den tilltänkta uppföljaren till Turners första soloalbum ”Rescue
You” (1985), men även av låtar ämnade för Deep Purple. Under sin
tid i Purple skrev Joe nämligen låtar tillsammans med Jim
Peterik (Survivor, Pride of Lions). Dessa avvek dock för mycket
från purpurkonceptet och hamnade i malpåse tills Frontiers
Records skapade föreliggande projekt.
När man nu återigen
fiskat i samma vatten inför ”House of Dreams” drar jag följande
slutsats: han hade gott om kvalitetslåtar på lager den gode
Turner, men godbitarna räckte inte riktigt till en platta till.
Samtliga spår är klart godkända, vissa spår rent av bra, men
känslan av nostalgisk massproduktion går inte att komma ifrån.
Tankarna går osökt till ett annat av Frontiers gunstlingar Place
Vendome – det är lättillgängligt, lättsamt, men tyvärr också
alltför lättviktigt och lätt förgånget.
Fler spår i stil med
stänkaren ”Gutters of gold” hade definitivt varit av godo, men
nu blir det mest strömlinjeformad, kompetent men stundom
komprometterande, midtempo-AOR. Näst bäst är ”Walk on”. Men
signifikativt nog är den inte tillnärmelsevis lika magisk här
som den är på Jimmy Barnes ”Freight Train Heart” från 1987.
Det bästa av Joe Lynn
Turner under 2000-talet är alltjämt de båda plattorna med
Hughes/Turner-project. Och är det samarbetet utan
framtidsutsikter skulle jag vilja höra en ny Brazen Abbot-skiva
med JLT på sång – för han är alltjämt en ypperlig vokalist.
Betyg: 6/10
Jukka Paananen
|
