|
Har
tidigare recenserat den engelska gruppen Nebula med plattan
“Apollo”. Nu är det dags för ”Peel Sessions” som kom förra året.
Både bandnamnet och låttitlar antyder att detta är någon form av
spacerock. Så är dock inte fallet alls. Här snackar vi hårdrock
från den tidiga, skitiga skolan. Bandet är helt OK, virtuosa
uppvisningar krävs knappast i denna genren. Soundet är passande
analog-brôtigt med de hårt riffande gitarrerna långt fram i
ljudbilden. Så långt är allt väl.
Men när
det kommer till sången så hittar vi den svaga länken som drar
ner alltihop fullständigt. Tja, i början av ”So It Goes” låter
det precis som ett tidigt Motörhead ( ja, GARFare till trots så
älskar jag det bandet!) men i övrigt håller det icke. Om det är
en kombination av dåligt utvecklade melodier eller bara hans
begränsade röst kan vi låta vara osagt. På tal om hur det
istället kan skötas med bravur så lyssna på Black Sabbaths tunga
musik och hur Ozzy ligger och sjunger långt däruppe. Där kan vi
snacka om melodikänsla.
I vanliga
fall gillar jag denna typ av musik med band som Bigelf, Abramis,
Siena Root etc men här behövs bättre melodier och en riktig
sångare om det ska lyfta.
www.myspace.com/nebulamusic
Betyg: 2,5
/ 10
Dennis
Jacobsson
|
