Dw. Dunphy
är en för mig okänd man från New Jersey som enligt nätets
uppgifter är en mångsysslare av rang. Hans skivsläpp ”Enigmatic”
anländer i flera format och ger layoutmässigt ett intressant
intryck. Desto tråkigare är att behöva konstatera att det här är
en riktigt dålig skiva. Produktionen är mullrig och sången
draperad i eko och förlagd till bakgrunden. Plastiga syntar och
statiska trummor med ett irriterande reverb som ger intrycket av
dubbelslag på virveln dominerar ljudbilden.
Vissa
korta akustiska partier är lyssningsbara. Här hör man ekon av
Ant Phillips överblivna hemmainspelningar när han går på rutin.
Dunphy har en gäll och tunn röst som i lugnare partier försöker
låta lite Steve Hogarth, men faller platt i jämförelsen. Om
låtmaterialet hade varit intressantare hade den trista
produktionen kunna vägts upp, men det är idel banala
ackordföljder och utslitna melodislingor. Man hör att Dunphy
emellanåt försöker få till pop med ett sound som Jeff Lynne och
John Lennon, men det hjälper inte för han saknar deras förmåga
och begåvning.
Sorry.
www.myspace.com/dwdunphy
Betyg 2/10
Hans-Åke Höber
|