Taz Taylor
är en engelsk gitarrist som flytt hemlandet och rotat sig i
södra Kalifornien. Sedan tidigare har han en instrumental platta
(Caffeine Racer, 2004) och en med sång av ingen mindre än Graham
Bonnet (Welcome to America, 2006) på meritförteckningen.
Att Taylor
är kraftigt influerad av Michael Schenker framgår relativt
omgående. Både hans komp- och solospel är präglat av tyskens
flödande melodier. Och när nye sångaren Keith Slack (Steelhouse
Lane) dessutom påminner om åtminstone två av Schenkers tidigare
sångare, Kelly Keeling, vilken han förövrigt ersatte under en
period, och Chris Logan, faller det sig naturligt att jämföra
lyssningsintrycken med MSG-plattor som ”The Unforgiven” (1999)
och ”Be Aware of Scorpions” (2002).
Soundet är
följaktligen ganska torrt och avskalat utan att för den skull
vara illa producerat. Taylors gitarrpartier – han spelar även
bas och keyboards på skivan – är väl genomarbetade och känslan i
hans solon är utmärkt. Låtkvalitén är alltigenom god och
tangerar rent av referenserna ovan vid ett par tillfällen. Som
sångare sköter sig Slack fint. Han når inte samma höjder som när
han sjöng i Mike Slamers välpolerade Steelhouse Lane, men å
andra sidan är den ruffigare stilen han sjunger med här bättre
lämpad för TTB:s skitiga hårdrock.
Vad som
däremot stör mig är att jag inte fick tillgång till riktigt alla
spåren för denna recension. De båda avslutande numren
utelämnades av någon anledning från min mp3-mapp – extra tråkigt
med tanke på att erkänt skicklige keyboardisten Don Airey gästar
på titellåten. Betyget är alltså lågt satt med hänvisning till
att jag inte fått den kompletta utgåvan att recensera.
www.myspace.com/taztaylorband
www.taztaylor.com
Betyg:
6/10
Jukka
Paananen
|