E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

Gästbok

ArtRock MySpace

 
 

 

 

The US - Feeding the crocodile (Egenproducerad)

 
1. Feeding the Crocodile (42.53)
2. The Greatest Show on Earth (8.01)
3. The Winds of March (11.24)

 

Holländska bandet The US ger nu ut sin femte fullängdare (tror jag) sen första skivan som släpptes 2002. Bandet har en stil som alldeles uppenbart tar avstamp i soundet hos tidiga Genesis från början av 70-talet. Men kanske lite mer avskalat och med viss brist på riktigt rockiga partier. Mycket orgel och keyboards (dock ingen äkta Mellotron, vad jag kan förstå – det låter som en blek kopia av det ”riktiga” Mellotron-ljudet).

Plattan innehåller bara tre låtar varav den första (d v s titellåten) är på hela 43 minuter. Det finns ett tema i texterna som verkar rätt så sympatiskt. Man sjunger mycket kritiskt om religiös fundamentalism vilket ju alltid är välkommet i en tid när så många band knåpar ihop musik med rätt så menlöst innehåll.

Men – det finns ett stort problem med bandets musik: Musikambitionen överstiger vida musikernas kompetens. Jag hade faktiskt problem att överhuvudtaget lyssna igenom plattan mer än en gång. Första intrycket var nämligen så dåligt att jag i princip ville lägga ifrån mig verket direkt. Det är tidvis otroligt dålig timing mellan trummisen och de andra musikerna vilket ibland gör att det låter skrattretande uselt. Dessutom är sången påfallande menlös och även tidvis uppenbart falsk. Jag kan möjligen ge organisten godkänt, liksom basisten men övriga musiker ger överlag ett mycket amatörmässigt intryck. Lyssna exempelvis på sista låten ”The winds of March” där bandet helt sonika har ”knyckt” det komplicerade rytm-partiet (”Apocalypse in 9/8”) från Genesis ”Suppers Ready”-platta och försökt utveckla det vidare med egna teman och melodislingor. Men det faller platt eftersom det är så dåligt gjort. Som inbiten Genesis-fan tycker jag faktiskt att om man skall försöka kopiera originalet bör det åtminstone utföras med någorlunda musikalisk ackuratess. Titta på fantastiska Lone Star Retractor (som för övrigt gjorde ett övertygande spelning på Slottsskogsfestivalen för en tid sedan) som ju verkligen lyckats ta över de gamla verken på ett respektfullt sätt.

Med andra ord – trots höga ambitioner och intresseväckande kritiska texter så är det här av alldeles för låg musikalisk kvalitet för att förtjäna ett högt betyg.

www.the-music-of-us.com

 

Betyg: 3 av 10.

Karl-Göran Karlsson

 
 

 

 

  

 

  

  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna