|
Svenska duon
Carl Westholm och Nicklas Flinck kommer här med sin
femte CD som (om jag förstått saken rätt)
är starkt sammanlänkad med den tidigare plattan
”Insekt”.
”Nymf” innehåller sju spår som fortsätter berättelsen om
likheter och olikheter mellan människor och insekter. Även om
Carl och Nicklas naturligtvis står bakom låtarna finns väldigt
många bidrag från andra musiker på plattan.
Här hänvisar man till ett kollektiv som kallar sig
”No Future Orchestra” (NFO) och
en ännu mer anonym grupp under namnet
”Other Important Persons” (OIP). Om jag förstått saken rätt så
står Carl och Niclas för det mesta vad gäller keyboards,
kompositioner och lyrik
medan NFO och OIP
bidrar med väsentliga förstärkningar i form av stråkar,
violiner,
diverse blåsinstrument,
trummor,
körer och gitarr. Allt detta ger
tidvis ett mycket imponerande och rent av symfoniskt sound i
låtarna. Och ovanpå allt detta ligger så
Nicklas Flincks sång med en sångröst som ger Carptree en
verkligt unik och egen stil.
Man hör direkt att detta måste vara Carptree (om man även
lyssnat på tidigare verk).
Jag gillar verkligen vad Carptree har gjort tidigare genom åren
och den här skivan är inget undantag. Jag tycker att man i denna
platta utvecklat de symfoniska dragen ytterligare
och då
framförallt de pålagda partierna med kör, blåsinstrument och
violiner som finns med i stort sett i varje låt på något sätt.
Melodierna är enkla men ändå väldigt fina och den maffiga
ljudsättningen ger tidvis sångerna otroligt med luft under
vingarna.
Just det här draget att inte nöja sig med vad klaviaturer och
syntar (inklusive mellotronljudet som också används flitigt) kan
åstadkomma utan
man
lägger
här
på ytterligare med riktiga körer och symfoniska instrument
vilket
tidvis
ger
ett oerhört mäktigt och intressant sound.
Favoriten på plattan är låt nummer två
”Land of Plenty” där
melodin och stämningarna
sitter väldigt fint.
Överhuvudtaget är denna låt ett
bra
exempel på när Carptrees blandning mellan klaviaturer och övriga
instrument plus körer fungerar som allra bäst.
Hör
exempelvis
på det ensamma kompet från
orgel och
Mellotron-stråken någon minut in på låten (jag älskar det där
långsamt vandrande stråkljudet!) som sedan så småningom avbryts
av ett lugnare parti med
ensamma
synt-toner kompat av
otroligt stämningsfull kvinnlig stämsång
och till sist fullt pådrag med vad som närmast verkar vara full
symfoniorkester (framförallt en massa blås) till själva
refrängen.
Oerhört läckert! Artrock av högsta klass, i mitt tycke.
”Land of Plenty” är väl det verk som lite grand sticker ut på
plattan men även övriga låtar är bra.
Låten
”Dragonfly”
är också
värd att kommentera. Mycket fina piano-stämningar som
då och då kompas upp på samma sätt med bidrag från körer och
instrument-solister i de lite mer intensiva delarna.
Här sjunger Nicklas också mycket inspirerat, må jag säga. I
flera av låtarna får vi också höra
mycket
inspirerande
moog/synt-solon från Carl Westholm som för tankarna lite till
pionjären Manfred Mann.
Skall man säga något negativt så är det att ibland
tenderar
låtarna
att bli
lite för snälla och slätstrukna.
Dock bara korta partier av dem men ändå så att man nästan tappar
lite av intresset. Sen undrar jag lite över insatserna på
trummor.
De känns inte helt lyckade på alla ställen. Nästan så att man
ibland tappar takten vilket är lite synd.
Men det är en liten detalj och det gäller bara vissa delar på
låtarna.
Carptree har återigen skapat ett högklassigt Artrock-verk och de
förtjänar ett
mycket
bra betyg för detta.
www.myspace.com/carptree
www.carptree.com
Betyg: 8/10
Karl - Göran Karlsson
|
