|
Sångerskan Doris Brendel
har varit i branschen sedan tidigt nittiotal och hennes främsta
verk är tveklöst albumet ”The fire sermon” med gruppen The
Violet Hour. Den plattan återutgavs av Sky-Rocket Records ifjol
och är absolut köpvärd för alla som kan tänka sig en mix av Pink
Floyd och Jethro Tull.
Till skillnad från Violet
Hour-plattan är ”The last adventure” är emellertid ett album där
Brendel skriver i princip all musik och alla texter själv.
Resultatet är en skönt pulserande rockplatta med en skvätt
Cranberriesdrama och, i de mjukare låtarna, hälsosamma doser
Beatles. Texterna redogör för händelser och betraktelser ur
hennes liv och Brendel sjunger dem med stark inlevelse, inte
sällan med en allvarlig ton, men ibland också med en glimt i
ögat som i krogskrönan ”I´m not old I´m experienced”.
Låtmaterialet är
genomgående lättlyssnat och hör epokmässigt hemma i nittiotalet
och borde vara välkommet hos alla som saknar Alanis Morisette.
Brendels musik är dock något mer variationsrik än
kanadensiskans. Skivan har ett behagligt flöde och som alla goda
album växer den ju mer uppmärksamhet du ger den. Brendels
kompband är dessutom tillräckligt följsamt för att kunna ge de
personliga texterna rätt inramning. Det mest äventyrliga numret,
”Why are you still here”, kan rent av sorteras som progressivt
tack vare de olika vändningar det tar.
http://www.myspace.com/dbdriving
http://dorisbrendel.com/
Betyg: 7/10
Jukka Paananen
|
