Drygt tre år efter att den fantastiska
debutplattan ”Callling the earth to witness” släpptes kommer
uppföljaren ”Where stories end”, och en hel del har hunnit hända
runt och med bandet Darkwater sedan dess. Bland annat har man
medverkat på flera internationellt stora progfestivaler världen
över, samt att man sommaren 2008 medverkade på Slottsskogen Goes
Progressive med ett mycket lyckat liveset.
Sedan förra albumsläppet har det varit lite
rotation inom bandet, där baspostitionen blev vakant efter att
Karl Wassholm slutade / fick sluta. Ett tag såg det ut som om
ytterst meriterade fyrsträngsmaestron Kristoffer Gildenlöw (ex
Pain of Salvation, Lana Lane mfl) skulle bli ny fast bassist i
bandet, men samarbetet blev inte så långvarigt som många nog
hade önskat. In i bandet kom istället minst lika skicklige men
inte fullt så kände Simon Andersson. Simon har en lång
musikalisk meritlista (Johan Randén Band / Synkopaterna, Pain of
Salvation mfl) och har under åren hunnit skaffa sig en rejäl dos
av tekniskt kunnande och rutin, vilket absolut krävs om man ska
spela så intrikat och avancerad musik som Darkwater gör.
Min första kontakt med bandet var i samband med
tidigare nämnda festival, och detta mycket positiva möte gjorde
att ”Callling the earth to witness” omgående införskaffades.
Hade en period på ett par år då jag var ganska trött på
progmetal-genren, och då upplevde att det inte kom fram så värst
många nya och intressanta band, utan att alla bara försökte låta
som Symphony X, Dream Theater, Evergrey etc. Men så klämde
Circus Maximus, Seventh Wonder och inte minst Darkwater ur sig
riktigt bra plattor och vips så var intresset på topp igen.
Plattan fick när den släpptes genomgående ett mycket bra
mottagande av den samlade musikpressen, och detta har
naturligtvis höjt förväntningarna på det nyanlända alstret.
Redan vid första genomlyssningen av ”Where
stories end” kände jag att detta skulle bli en minst lika bra
och intressant platta som föregångaren. Mycket av sound och
tonspråk känner man ju igen sedan tidigare, så plattan känns
knappast som någon musikalisk revolution, men den känns ändå som
en naturlig fortsättning på den musikaliska resa inom proggen
som bandet startade i samband med förra utgivningen.
Precis som på ”Callling the earth to witness” är
låtmaterialet mycket välskrivet och ganska så omväxlande, där de
melodiösa verspartierna varvas av de medryckande refrängerna.
Henrik Bååth har grymma röstresurser, och hans sköna och ibland
lite gälla stämma matchar musiken till 100 %.
Här finns också de avancerade och mycket
skickligt framförda instrumentala partierna som verkligen
bevisar vilka enormt skickliga musiker som ingår i Darkwater.
Gitarrspelet är rejält tungt och maffigt, och Markus
Sigfridssons sologitarrspel är alltid snyggt avvägt mellan
teknik och känsla, och tillför helheten en ytterligare
dimension. Rytmsektionen Simon Anderson och Tobias Enbert känns
grymt tighta och det svänger fruktulöst emellanåt. En
ytterligare detalj som jag verkligen gillar med ”Where stories
end” är Magnus Holmbergs keyboardspel, som ligger långt fram i
slutmixen och färgar låtarna på ett ytterst behagfullt sätt.
Släktskapet till tidigare nämnda band känns ibland mycket
tydliga, men oftast får jag tack vare de snygga
keyboardarrangemangen känslan av hur Kamelot kan låta i sina
bästa stunder.
Låtmaterialet håller genomgående en mycket hög
och jämn kvalitet och det känns närmast omöjligt att utnämna
några favoriter, men de första tre spåren ”Breathe”,
”Why I bleed” och ”Into the cold” kommer säkerligen
att betraktas som framtida Darkwaterklassiker, och som därmed
måste ingå i varje liveset åratals framöver. Ljudet på plattan
är även det av mycket högklass, och har mixats och mastrats av
Fredrik Nordström / Henrik Udd i Studio Fredman, vilket borgar
för en ljudbild som ligger betydligt över genomsnittet på de
flesta plattor inom genren.
Det samlade intrycket av ”Where stories end” blir
naturligtvis mycket positivt och jag värderar plattan som en
fullt värdig uppföljare till ”Callling the earth to witness”,
och hoppas på några nära förestående gig med bandet så att dessa
musikaliska pärlor får avnjutas live.
www.darkwater.se
www.myspace.com/darkwaterofficial
8 / 10
Staffan Vässmar
|