Andra Ep-släppet från
svenska folkrockarna Some Kind of Rubus har fått en del gehör i
b.la. Tyskland. Och nu pratar vi inte direkt folkmusik från vår
nordiska historia utan här strömmar tonerna från de brittiska
öarna eller mera bestämt från Irlands gröna slätter. Precis som
på första släppet finner vi här spelglädjen som ett bestående
element i musiken där en dos humor och stämningshöjare passar
fredagskvällens pubbesök alldeles utmärkt efter veckan slit på
jobbet.
I förra recensionen
nämnde jag
Rednex ”Cotton Eye Joe” som en musikalisk hänvisning och
inledande ”Chop Song” går definitivt i
denna inriktning. 100 Pints vilken kan ses på youtube (länk)
visar prov på den medryckande stämningen och the Dubliner är
naturligtvis platsen att bevittna Some Kind of Rubus . Come Me
Up drar mer åt rockhållet och i viss mån närmare Sveriges kanske
framgångsrikaste folkrockare Nordman. På sista spåret Pick Me Up
återfinns trots all spelglädje en del vemod.
Den inbitne folkrockaren
kommer säkert få full valuta på kommande fullängdaren, för min
egen del är fyra spår en alldeles lagom dos med reservation på
pubbesöket då J.
www.myspace.com/somekindofrubus
6,5/10Conny
Myrberg
|