Detta alster släpptes sommaren 2009 utan att väcka någon
uppståndelse, och varför skulle man bry sig nu då? Jo, därför
att sångaren är den förhandstippade IDOL-vinnaren Jay Smith. Då
blir det kanske lite intressantare på en gång?
Jag tillhör inte Jay Smiths fanclub då jag tycker han är en
enformig och begränsad sångare, av det jag sett i IDOL att döma.
Men jag har tänkt att han kanske bara låter så när det är live,
och på studioskiva skulle man höra vilken stor sångare han är.
Icke sa Nicke.
Efter två-tre låtar stänger jag av skivan för jag orkar inte
lyssna på hans monotona och ansträngda röst. Musiken är
post-grunge med svårt Nirvana-komplex. Efter att ha tagit mig
igenom skivan två gånger så hör jag ingen förmildrande
omständighet. Detta är ett typiskt cover-band som inte har något
eget att bidra med till musikvärlden. Skivan består av 15 totalt
ointressanta låtar. Jag hoppas nu att Jay kan få stöd från bra
låtskrivare om han vinner IDOL-tävlingen. Det är hans enda chans
att slå sig fram. Det och en röstcoach.
Sorry, går inte igång på detta tyvärr!
www.vonbenzo.com
www.myspace.com/vonbenzo
Peter Dahlberg
|