|
David Bowie
är ett namn som nämns brottsligt sällan i art/prog/symfrock-kretsar.
Kan det vara så att lättlyssnade hits som "Ziggy Stardust",
"Young Americans" och "Let's Dance" skymmer bilden för alla
proggiga "Width of a Cricle", "Alladin Sane" eller "Station to
Station" som den före detta mr. Jones åstadkommit? Ja, snackar
vi 1995 års monumentala "Outside", då är vi inne på de STORA
progkonceptalbumens sälla domäner.
Hela tavlan målas på "A
Reality Tour", ett 2003-dokument som länge funnits på DVD, och
nu är tillgängligt på CD, till Bowie-älskarnas fromma. Över två
skivor presenterar den levande legenden en selektion av sina
mest älskade låtar, gör otippade nedslag i historien och ger oss
musik från sina vid tiden två färskaste album "Heathen" och "Reality".
Således delar idel topplåtar som "Rebel Rebel", "Life on Mars?"
och "Ashes to Ashes" utrymme med "Be My Wife", "Under Pressure"
och "Changes" samt förträffliga nymodigheter som "New Killer
Star", "Never Get Old" och "Bring Me The Disco King". Härvidlag
skapas också många riktigt spännande övergångar, eller vad sägs
om kontrasten mellan den mjukt sirliga "Fantastic Voyage" och
technovidundret "Hallo Spaceboy"?
Ska jag
nämna favoritstunder tänker jag omedelbart på den djupt
emotionella tagningen av "Heroes" och den överrumplande, råa "Sister
Midnight". Vidare närmar jag mig tårarna till sentimentala "Slip
Away" (variationskungens senaste superverk), och så blir jag
helt tagen av de suggestiva kvaliteterna hos "The Motel". I
detta musikdrama från nämnda, lite undanskuffade "Outside"
förunnas vi verkligen David Bowies exempellösa förmåga att måla
med text, musik och inte minst röst.
Ja, sedan
avslutas konserten med en treklöver från "Ziggy"-plattan -
fullständigt oemotståndligt när "Hang On To Yourself" påminner
om den glamrock som en gång förde Bowie till toppen!
Lägg härtill en livekänsla så autentisk att man ibland
stör sig på publikens tjoanden i lugna stunder, men desto oftare
ÄR DÄR. Pluspoäng även till kompbandet, där särskilt gitarristen
Earl Slick, basistsångerskan Gail Ann Dorsey och pianisten Mike
Garson utmärker sig. Ja, se där hur kapellmästaren blandar
mellan vitt skilda erors musikanter med fullt kurage!
Egentligen är
det väl bara en sak jag ställer mig tvivlande till, nämligen
Bowies insisterande att ständigt framföra den i mitt tycke
poänglösa "I'm Afraid of Americans".
Den tidigare evigt unge
David Bowie - mannen som tycktes överleva vad som helst - har
inte mått så bra under senare år. Under pågående "Reality"-turné
kände Bowie bröstsmärtor och togs en kväll in akut för
kärlkramp. Efter detta har det inte blivit några fler
studioalbum och endast sparsamt med livefrämträdanden. Det vore
tråkigt om läget inte förbättras, men blir "A Reality Tour"
universalgeniets sista opus, går han ner med regnbågsflaggan i
topp. Det finns nog ingen annan som kan sammansmälta sin
karriärs enorma kontraster med så här stor självklarhet.
www.myspace.com/davidbowie
http://davidbowie.com
9/10
Daniel Reichberg
|
