Här har vi lite ungersk progressiv metal framställd av fyra
killar som spelat ihop sedan 2003. Förebilderna heter Dream
Theater och Symphony X. Lions Music signade bandet på studs när
de hörde dem 2009. Nu kommer debutplattan som består av room
1-8. Historien handlar om att en schizofren mans nära och kära
går hemska öden till mötes och han försöker ta reda på vad som
hänt dem. Under skivans gång blir det alltmer uppenbart att han
själv är den som bragt dem om livet genom sin andra mörkare
personlighet….
Förväntan!
Först när jag lyssnade på ett par snuttar på deras hemsida lät
det ganska bra. Efter några lyssningar på skivan blir jag en
aning frustrerad över låtarnas ogripbarhet i sin helhet. Trots
att det låter kompetent och duktigt så känns som att det fattas
det där lilla extra. Låtarna låter ganska lika varandra och
efter ett tag drabbas man av lite klaustrofobi (häpp!).
Sångaren har en tendens att låta gäll och ansträngd vilket gör
att något obestämt tryck i huvudet omedelbart lättar när jag
trycker på stopp-knappen. Jag älskar dock gitarrsolot på låten
”Vain” där musiken skruvas ner och ger gitarristen ett utrymme
han förtjänar. Det börjar på 04:12 och slutar på 05:36 och är så
snyggt! Lite David Gilmour-inspirerat om ni frågar mig.
I övrigt så blir det tyvärr bara gröt i mina öron. Jag har svårt
att skilja mellan låtarna och allting växer ihop till en enda
röra. Det finns ingen låt som har någon som helst hitpotential.
Men de har gjort en video till låten ”Can´t hide away” så den
får väl anses vara kronjuvelen i denna samling.
Besvikelse!
Ledsen Dreyelands, men mer drama, variation och melodier krävs
om ni vill komma någon vart!
www.myspace.com/dreyelands
www.dreyelands.com
2,5/10
Peter Dahlberg
|