Amerikanska The Dangerous Summer fullängdsdebut lät på förhand
väldigt intressant. Band som Foo Fighters och Third Eye Blind
togs gärna med när den musikaliska inriktningen skulle beskrivas
och stora ord som ”We just wanted to write a good album that
would last forever” togs till mer än gärna. Förväntningarna
ökade ytterligare då jag skummade igenom lite recensioner av
albumet på nätet där i princip en samlad kritikerkår hyllade
bandet och dess skiva ”Reach for the Sun”. Men dessa recensenter
var uteslutande amerikaner och jag kan tänka mig att The
Dangerous Summer kan lyckas mycket väl på sin hemmakontinent men
här på andra sidan pölen får dom nog det svårt. ”Reach for the
Sun” fullkomligt dryper av slätstruken och modern amerikansk
radiorock som oftare tar formen av poppunk än rock. Det är
överproducerat och så till den milda grad tillrättalagt att man
undrar hur länge dom egentligen har filat på soundet för att få
det så könlöst. Lägg där till sångaren Cody Payne som skulle
passa in i vilket amerikanskt band som helst med
genrebeteckningarna ”emo” i sig och skulle han ge sig på att
sjunga i ett collegepunkband så skulle han klara det också. Så
trist och massproducerad är han som sångare.
The Dangerous Summer vill säkert vara Third Eye Blind men har
inte deras kvalité på låtskrivandet och vid de få tillfällena
man nickande kan instämma i deras vilja att vara Foo Fighters så
försvinner dock den känslan väldigt fort. Där Foo Fighters i all
sin effektiva enkelhet är både dramatiska och melodinerviga så
känns The Dangerous Summer oerhört platta och enformiga i
jämförelse.
Nej The Dangerous Summer är ett band som det svämmar över av i
musikbranschen idag. Visst har dom småtrevliga melodier och en
och annan stark refräng men det har och andra sidan femtioelva
band till. I Amerika lär dom nog gå hem som sagt med en hel del
radiotid som resultat men skulle detta slå i Europa så skulle
jag bli mer än förvånad.
www.myspace.com/dangeroussummer
Betyg: 4/10
Ulf Classon
|