|
Hittade en länk till bandet Silent Lapses hemsida under nyheter
härom veckan, och nyfiken som man är på ny musk gick jag
naturligtvis vidare, och fann där att man hade lagt ut sitt
debutalbum för fri nedladdning. Detta tackar man ju självklart
inte nej till, så jag laddade hem plattan “Birthright” och har
därefter lyssnat igenom den ett antal gånger.
Vilka är då Silent Lapse kan man ju då fråga sig?? Och hur låter
dom?? Ja svaret på den första frågan är: ett gäng unga musiker
hemmahörande i Westphalia, Michigan, USA. Kände inte till någon
av killarna tidigare och inte heller något av de band som det
tidigare lirat i/med. Helt klart är i alla fall att alla
bandmedlemmar kan hantera sina respektive
instrument på ett ganska kompetent sätt, och detta utan att
försöka briljera eller stila. Plattan ”Birthright” har skrivits
och spelats in under en fyraårsperiod och är en temaplatta som
handlar om hopp (hope), i alla dess kreativa former.
Många band inom progmetal-genren verkar tyvärr alltför ofta lida
av något slags Dream Theater / Symphony X –komplex, vilket gör
att de måste försöka lira på ett liknande och lika avancerat
sätt. Allt som oftast blir slutresultatet inte speciellt lyckat,
utan det känns som om de bara åstadkommit en sämre och billigare
variant av nämnda bands alster både tekniskt och låtmässigt.
Sedan finns det tack och lov en uppsjö av band som låter sig
influeras av dessa prog-giganters tonspråk och tekniska
spelsätt, men som ändå gör det anpassat efter det egna bandets
förutsättningar. Till denna senare skara hör Silent Lapse, som
verkar ha plockat ut vissa musikaliska element ur förebildernas
musik och därefter försökt skapa något eget av det.
Bandet säger sig ha
inspirerats i sitt skapande av många av de ganska tydliga
förebilderna som: Dream Theater, Evergrey, Pain of Salvation,
Opeth, Pink Floyd, Porcupine Tree mfl, men har även sugit i sig
influenser från andra inte fullt så uppenbara band som: In
Flames, Iron Maiden, Megadeth, Alice In Chains och Nevermore.
Efter ett antal genomlyssningar känns ”Birthright” riktigt
seriös med återkommande teman i både text och musik, och visst
känner man igen influenserna många gånger, men inte så tydligt
att det känns som plagiat. De band som jag först kom att tänka
på när jag hörde Silent Lapse var: Tiles och Under the Sun som
jag tycker har ett liknande musikaliskt sätt att uttrycka sig
på. På flera av båda dessa bands plattor, har det
instrumentmässiga hantverket varit av hög klass, men tyvärr har
inte låtmaterialet hållit samma klass.
I Silent Lapses fall handlar det om samma typ av ganska så
skickliga musiker och sound, men på ”Birthright” känns
låtmaterialet alldeles för ojämnt och emellanåt faktiskt lite
intetsägande och ointressant. Har lyssnat igenom plattan minst
tio gånger och varje gång slås jag av att den känns lite väl
tråkig och uddlös. Som tidigare nämnts verkar bandet ha satsat
på ett inte fullt så avancerat musikaliskt tonspråk, men ibland
känns arrangemangen och vissa gitarrpartier lite väl basala för
att riktigt platsa i denna genre. Det är absolut inte dåligt
lirat, men känns precis som i låtmaterialets fall, lite
b-betonat. Några av spåren har partier som är lite lugnare och
faktiskt riktigt vackra, och då kommer bandet bäst till sin
rätt.
Plattan är skriven, inspelad och producerad av bandet själva,
men är mixad och mastrad av Jens Bogren i Fascination Street
Studios. Bogrens inblandning har troligtvis hjälpt till att höja
plattan till den nivå den ändå förhåller sig på. Tydligen går de
hem i vissa kretsar för bandet ska agera support till Katatonia
då de lirar i Detroit i höst.
Gillar du prog/progmetal av inte fullt så avancerat art, och där
låtarna bygger på ganska enkla melodiösa partier som bryts av
med lite mer lättprogressiva avsnitt, kanske Silent Lapse –
”Birthright” kan vara något för dig. Kolla in och ladda hem
lagligt och gratis på bandets hemsidor.
www.silentlapse.com
www.myspace.com/silentlapse
4 / 10
Staffan Vässmar
|
