|
Som ni säkert minns fick Mr Big en världshit med låten "To be
with you" under 1992, en låt som Eric Martin skrev när han var
tonåring. Sedan dess har deras stjärna falnat kan man säga. Eric
har efter uppbrottet 2002 haft en hyfsad karriär i Japan men
2007 började han spela med Ritchie Kotzen igen, (som tog över
gitarren efter Paul Gilbert i Mr Big 1996), och det blev
naturligt med att spela en del Mr Big-låtar på konserterna. Det
ena ledde till det andra och vips! så har vi nu Mr Big i sin
originaluppsättning igen med Paul Gilbert på gitarr, Billy
Sheehan på bas och Pat Torpey på trummor samt Eric Martin på
sång.
Denna skiva känns mer som en återupprepning av första skivan än
som en fortsättning. Det känns lite som att de ville gå tillbaka
ända till början för att se åt vilket håll de svänger åt denna
gång. Det mesta av musiken låter framjammat vilket det också
säkert är. Producenten Kevin Shirley verkar ha varit ute efter
att fånga energin och vitaliteten som återigen flödar i bandet,
mer än ta fasta på starka melodiska låtar. Jag tvivlar inte alls
på att grabbarna trivs med att spela ihop igen. De låter väldigt
tajta och spelglada!
Första singeln "Undertow" är en bra och stark öppning av skivan.
"Nobody takes the blame" är en lite spännande och annorlunda låt
som fastnar. Jag uppskattar även det fräcka duellsolot mellan
Paul och Billy i låten "Still ain´t enough for me". Paul Giberts
lindriga Eddie Van Halen-syndrom blir dock lite uttjatat i mina
öron under skivans gång.
Jag saknar även låtar i klass med "Daddy, brother, lover, little
boy" och "Green-tinted sixties mind", "My kinda woman" m fl från
deras andra skiva Lean into it som jag håller högst i deras
katalog. Med det sagt är det ändå kul att de är tillbaka!
Tips: Kolla även upp Eric Martins fabulösa soloplatta I´m
only fooling myself från 1986. Underbar melodisk pop-rock av
högsta klass!
6 /10
Peter Dahlberg
|
