|
Att brittiska Magnum har fått ny inspiration genom att den sista
tiden på sina konserter spela klassiska album som ”On a
Storyteller's Night” i sin helhet märks tydligt när nya ”The
Visitation” nu hamnar på skivdiskarna. Uppryckningen från
föregångaren ”Into the Valley of the Moon King” är påtaglig även
om det satt långt inne för efter första genomgången av ”The
Visitation” så kändes den både seg och slätstruken. Men så hände
någonting. Helt plötsligt började låtstrukturerna öppna upp sig,
melodierna började få lyster och refrängerna började sätta sig.
Det tog sin lilla tid innan skivans hela potential öppnade upp
sig men det är också ett tecken på kvalité. Riktigt bra album
skall växa till sig och bara blir bättre med tiden.
Pomprockens kungar är alltså tillbaka i stor stil och även om
hela ”The Visitation” mest lunkar på i ett makligt mellantempo
så blir det ändå aldrig långtråkigt. Detta beror till största
delen på att flera av låtarna är bland det starkaste bandet har
knåpat ihop sedan mitten av åttiotalet samt att de återigen
närmar sig de progressiva marker bandet till och från
botaniserat i. Detta betyder alltså att det här finns gott om
dramatik i arrangemangen, stora medryckande refränger och
oerhört vackra melodier. Lägg där till Mark Stanways
keyboardorkester som skapar stämning och Bob Catley känsliga
stämma som ger nerv till kompositionerna så finns det inte
mycket mer att önska.
Allt som kan sägas om Magnum är egentligen redan sagt. Det blir
lätt så med band som verkat fyrtio år i branschen. ”The
Visitation” är ett styrkebesked från ett band jag hade räknat ut
och hade det inte varit för några svagare spår som ”Spin Like a
Wheel”, ”The Last Frontier” och avslutande ballanden ”Tonight’s
the Night” så hade betyget kanske till och med smugit upp
ytterligare en poäng. Hur som helst ett måste för den som vill
ha sin hårdrock pampig, melodiös och välsvarvad.
www.myspace.com/magnumuk
www.magnumonline.co.uk
8/10
Ulf Classon
|
