Tycker du om Beardfish? Kolla då även upp huvudmannen Rikard
Sjöbloms andra band
Gungfly!
Skillnader?
Ja, om du lyssnar på bandets debutskiva ”Please Be Quiet” (2009)
hör du ett mycket poppigare, ”avsymfat” band, men detta är redan
historia. Idag vräker Sjöblom på med massor av prog, och då det
är Sjöbloms välbekanta röst man hör, hade detta hur lätt som
helst kunnat gå som ett Beardfish-album. OK, de där musikaliska
vansinneskasten saknas, men dessa har ju med åren avtagit även
bland de skäggiga havsdjuren.
En tydlig skillnad är emellertid de uppenbart självbiografiska
texterna. Medan Beardfish-lyriken är mer allmängiltigt hållen,
hör man hur Rikard Sjöblom varit med om allt han sjunger med
Gungfly. Det kan vara ”Lamentation”, en låt om Beardfishs
inställda USA-turnén med Dream Theater, en episod som tycks ha
satt spår djupare än man kunnat ana. Eller ännu hellre ”Bringing
Down the Walls”, om en uppväxt som inte var så enkel alla
gånger.
Möjligen, kanske att Gungfly öser från andra källor, rent
inspirationsmässigt. Vi har exempelvis powerpop-balladen ”And
She Drives Me...”. Eller ”The Game” med sina spanskklingande
rytmer och blåsinstrument.
Oj, där virvlade lite 70-talssoul förbi! Eller The Moody
Blues goes metal i ”We Will Never Leave”.
Fast den senare dansar ju rakt in i ett instrumentalparti som
nästan utproggar Beardfish.
Om jag ska göra en sista Beardfish-jämförelse, säger jag att
”Lamentations” håller i princip samma klass, och så avslutar jag
med att rekommendera ett Lidköpingsbesök 14:e juli, för då
spelar Gungfly för fullt.
http://gungfly.net
www.myspace.com/gungfly
Betyg: 7 av 10
Daniel Reichberg
|