El Ponchos trespårs-EP
Polycube låter oss förstå att The Mars Volta är en given
influens i Göteborgsbandets musikskapande. Lägg till en hälsosam
dos spacerock och improvisationer som gränsar till det
hallucinogena och du har en skiva som är lika nyckfull som SJ:s
biljettprissättning.
Kompet är följsamt och
ger musiken ett behagligt gung men kan helt oförhappandes blanda
om leken med ett stökigt men ändå kontrollerat bryt. Paulina
Nyströms sångstil påminner om Cedric Bixler-Zavalas (The Mars
Volta). Den är ljus, känslofull och laddad och hon har inga som
helst problem med att växla mellan låtarnas
karaktärsskiftningar. I Guillotine börjar hon till
exempel med en soulig melodi innan tempoväxlingen styr henne i
en intensivare riktning.
De skruvade inslagen i
musiken står gitarristen Benjamin Watts och keyboardisten Mikael
Edebro för. Guillotine avslutas av en nära fyra minuter
lång loop med orgeleffekter och i Cephalgia tar El Poncho
lyssnaren in i en dämpad, svävande finalsekvens med skönt distat
gitarrspel i bakgrunden. Kort sagt: En skiva som väcker
nyfikenhet inför ett helt album.
http://elponcho.bandcamp.com
Betyg: 6/10
Jukka Paananen
|