E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

 

ArtRock MySpace

 
 

 

 

Unearth- Darkness in the light (Metal Blade Records/Border)

 
1. Watch it burn
2. Ruination of the lost
3. Shadows in the light
4. Eyes of black
5. Last wish
6. Arise the war cry
7. Equinox
8 Coming of the dark
9. The fallen
10. Overcome
11. Disillusion
Trevor Phipps: Vocals
Buz McGrath: Guitars
Ken Susi: Guitars
John “Slo” Maggard: Bass
Justin Foley: Drums

 

Tretton år in i karriären släpper Amerikanska metalcorebandet Unearth sin femte fullängdsplatta betitlad ”Darkness in the light”. Sedan förra utgåvan ”The March” –08 har bandet frenetiskt arbetat på att finna det sound och den musik som återgavs på den av många fans så älskade ”The Oncoming storm” -04. Man säger sig inte ha försökt plagiera nämnda plattan, men man har försökt att finna samma känsla och aggressivitet som på den populära förlagan. Detta har bland annat medfört att trummissen Derek Kerswill har fått lämna bandet till förmån för erkänt skicklige Justin Foley (Killswitch Engage) Enligt gitarristen Buz McGrath anser man Foley vara en betydligt mer metalinfluerad musiker än sin föregångare, och därför passar bättre in i denna mer tekniska upplaga av bandet.

Unearth har arbetat mycket hårt för att nå den position som man nu besitter, och anses av många som ett av de ledande banden på den Amerikanska metalcore-scenen. Var helt oinlyssnad på bandet när jag skulle recensera ”The March” när den kom härom året, men frapperades då av den aggressivitet, energi och det tekniska kunnande som bandet utstrålade. Har sedan dess även hunnit lyssna in mig lite mer på bandets övriga plattor men tycker att flera av de äldre alstren varit ganska så ojämna i kvalitet.

Hur har då Unearth lyckats med sina föresatser att återskapa det vinnande koncept som man tyckte fanns på ”The Oncoming storm” ?

Svaret blir tyvärr bara: Sådär! Tycker att en del av de detaljer som jag uppskattade mest på ”The March”, där den tidigare nämnda aggressiviteten, energin och det tekniskt skickliga instrumenthantverket kvarstår. Däremot har man tappat kraftigt när det gäller låtkvalitet och variation mellan låtarna. Samtliga spår följer nästan exakt samma musikaliska mönster. Plattan som helhet är med dagens mått mätt ganska så kort, med sina knappa fyrtio minuter och de elva spåren är följdaktligen ganska så korta även de. Detta är i och för sig igen nackdel, MEN alla spår framförs i ett så furiöst tempo så att en hel del av den tyngd och kraft som föregångaren utstrålade här går förlorad.

Rent tekniskt är Unearth – ”Darkness in the light” klart imponerande när det gäller det instrumentala hantverket. Detta gäller framförallt gitarristerna McGrath / Susis insatser, men omfattar även den snortighta rytmsektionen med Maggard / Foley som frenetiskt öser på. Trevor Phipps sånginsatser känns dock märkbart statiska och ointressanta, där han mestadels bräker fram sitt budskap på ett klart irriterande sätt.

Hade plattan varit mer varierad i låtstrukturer och intensitet, samt de vokala insatserna betydligt bättre, hade slutresultatet varit mycket mer tilltalande, och inte som nu knappt bara godkänt.

www.unearth.tv

www.myspace.com/unearth

 

4 / 10

Staffan Vässmar

 

 
 

 

 

  

 

  

  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna