Norska metalbandet
Communic bildades 2003 som ett sidoprojekt till Oddleif
Stensland och Tor Atle Andersens huvudband Scariot. Det nya
bandet fick snart högsta prioritet och kompletterades efter en
tid med bassisten Erik Mortensen. Året efter släppte man en
tre-spårsdemo som väckte stort intresse hos framförallt den
tyska metalpressen, vilket ganska omgående resulterade i ett
kontrakt hos Nuclear Blast.
Sedan dess har Communic släppt tre fullängdsplattor: ”Conspiracy
in mind” (2005), ”Waves of visual decay” (2006) och häromåret
kom ”Payment of existence” (2008).
Man har för varje utgåva utvecklat sitt sound, finslipat alla
tekniska detaljer och inte minst utvecklats både som musiker och
kompositörer. Man har i och med nya albumet ”The bottom deep”
fått till ett sound och ett låtmaterial som känns som en
naturlig fortsättning på bandets musikaliska resa inom den
tekniska metallen.
”The bottom deep” är en
konceptplatta som handlar om livet, och om erfarenheterna då
någon i ens närhet drabbas av plötslig och alldeles för tidig
död. Texterna känns personliga och matchar till hundra procent
det många gånger tunga och dramatiska ljudlandskap som bandet
bjuder lyssnaren på. Communic har som tidigare nämnts finslipat
och utvecklat sitt sound för varje platta, och lirar nu en
mycket tekniskt avancerad metall som ofta påminner mig om hur
Amerikanska bandet Nevermore brukar låta i sina bästa stunder.
Communics musik är som
sagt mycket tekniskt avancerad, och innehåller många progressiva
inslag. Skulle inte vilja kalla det för renodlad progmetal, då
det progressiva inte verkar vara huvudsyftet med musiken. Fokus
ligger i stället mer på tyngd, kraft och stämning, än på
tekniskt avancerade partier med en massa tempobyten och konstiga
taktarter. Likheterna med Nevermore är många och bygger inte
bara på hur låtarna är komponerade, utan även på bandets sound,
tonspråk och intensitet. Varje gång det dyker upp ett nytt band
som enbart verkar vilja ”planka” ett redan känt bands koncept
blir jag mycket kritisk och ofta ganska så vrångt inställd.
Emellanåt dyker det dock upp band som förvaltar sina influenser
ifrån de ibland mycket uppenbara förebilderna på ett så utsökt
sätt att man inte kan annat än att acceptera den nya ”klonen”,
och ett sånt band är Communic.
För att matcha det
ganska så tunga och deprimerande koncepttemat på ”The bottom
deep”, har huvudkompositören och textförfattaren Oddleif
Stensland lyckats klämma ur sig ett låtmaterial som känns mycket
högkvalitativt och musikaliskt relevant. På plattan varvas
tekniskt högintressanta spår, med låtar som bygger mer på
suggestiv känsla och stämning. Oddleif Stensland har en röst som
ligger ganska så nära Warrell Danes när det gäller desperation,
intensitet och frasering, men han har inte riktigt samma djup
och omfång. Som gitarrist är han tekniskt mycket driven och
lirar ganska så omväxlande och många gånger mycket känslofyllt.
Rytmsektionen med herrar Tor Atle Andersen och Erik Mortensen
känns grymt tight och samspelt, och även här känns liknelserna
med Nevermore relevanta.
Har följt Nevermore med
stort intresse sedan många år, samtidigt som jag har haft koll
på vad Communic har pysslat med, och jag kan bara konstatera att
Communic kommer närmare och närmare förebilderna musikaliskt för
varje platta. Genom nya plattan ”The bottom deep” är man närapå
ikapp.
www.communic.org
www.myspace.com/communic
7 / 10
Staffan Vässmar
|